ÅKERS PASTORAT. Omfattar församlingarna Åker (Akir 1299). och Kävsjö (Kiæpsyo 1290). I herr Ulfs i Långaryd testamente 1374 erhöll Åkers kyrka en gård i Ryd och ett psalterium. Samma kyrka jämte den i Kävsjö fingo i Gunna Johansdotters testamente 20/3 1441 vardera 1 mark. (SD n:r 1393). Åkers kyrka är av sten, uppförd 1845, Kävsjö av trä, byggd 1725. Folkmängden i Åker utgjorde 1/1 1930 1 494 personer på en areal av 45 647 har och i Kävsjö 970 personer på en ytvidd av 40 309 har.

Kyrkoherdar.

1. Henrik, 1307 Sigillvittne 13/2 d. å. (DS n:r 1534)

2. Haquinus, 136-83 Nämnes som sigillvittne 2/8 förstn. år. (SRP n:r 470). Erhöll i herr Ulfs i Långaryd testamente 1371, 8 alnar tyg. Kallas 22/2 1383 munk i Nydala och siælagömmare i Åker. (SRP n:r 1940).

3. Petrus 1499 Lär ha varit kh. här ett halvt sekel. (FPC).

4. Petrus Johannis, 1524-? Erhöll 1/7 d. å. fullmakt på Åker med annexan Kävsjö. (Brasks kop.-b., RA).

5. Andreas 1528-49 ? Hans namn står på den förstn. år gjutna storklockan. Var här i 25 år. (FPC).

6. Peder, 1556 Nämnes d. å. i Kammararkivets fogderäkenskaper.

7. Lars, 1563-64 (KA).

8. Haraldus Benedicti 1565-1602? Gav 1571 44 mark till Älvsborgs lösen. (KA). Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Brukade lägga sabeln på altaret, då han predikade, och var i övrigt "en oskickelig man." Red över ett sund i Långasjön. (Lag.). Död 1602 (eller 1603) i "stora döden".

9. Jonas Jonæ (Dusæus) 1604- 07 Var kh. i Tofteryd 1590, i S. Hestra 1601 och kom hit 1604. Nämnes som död 1608. (KA).

Gift
med Anna Larsdotter, dotter till fogden i östbo Lars Rasmusson och Botil Kåse

Barn.
- Herman, domprost i Växjö.
- Christopher.
- En dotter, gift med eftertr.
- En dotter, levde 1615.

10. Nicolaus Ahasveri, 1609-24. Komm. i Våxtorp kh. i Tofteryd och här 1609. Död 1624.

Gift
med en dotter till företr.
Barn:
- Karin, gift med eftertr.

11 Petrus Benedicti 1625-42 Förut komm. i Tjureda. Som sådan satt han domare i lagläsaren Jöns Jöranssons ställe och skrev med egen hand under en dom, som förseglades med hans signet. Denna inkom till Svea hovrätt, som ansåg "fast orimmeligt, att så kunde tillgå eller att en präst skulle hava ena foten i tingsstuvan och den andra i predikstolen." Biskopen tillskrevs, att dylikt ej vidare måtte få ske. (Lag. saml). En signerska i socknen införpassades under hans tid (1638) till domkapitlet (se Folkminnen och Folktankar 1926). En supplik, dat. 9/5 1639, från B. till drottningen finnes i Eckl. saml., RA. Död 1642 (före den 27jan.)

Gift 1) med Karin Nilsdotter, dotter till företr.
2) med Kirstin Jousdotter, änka efter en trumpetare, med vilken hon hade 9 barn, som hon medförde. Hon erhöll 27/1 1642 tingsbevis om sin fattigdom. En supplik från henne, dat. 19/2 1642, finnes bland Svenska prästers skrivelser, RA.
Barn
(9 med första hustrun)
- Martha, f. 1/1 1614, gift med kh. här Johannes Svalander.

12. Israel (Johannis) Krokius, 1642-53. Son till kh. i Skatelöv Johannes Gudmundi Krokius. Disp. i Uppsala 1624 (de loco & ejus opposito vacuo, pres. A. Zynthius), magister, presiderade 1629, komm. i V. Torsås och i Rogberga 1633 kh. här 1642. Församlingen ville ha en annan kh. men K:s farbror biskop Krok satte hit honom. "Kom rik hit till pastoratet men nycklarna hängdes på bårastången, när han bars tädan." (Arch. Smol.) En supplik från K. till drottningen finnes i Eckl. saml. RA. Död 1653 (före den 25 maj).

Gift 1) med Märta Uddsdotter, dotter till kh. i Rogberga Uddo Laurentii;
2 )efter 1615 med Marlena Larsdotter, änka efter en krigspräst herr Lars.

Barn
9 stycken:
- Petrus sergeant (?)
- Samuel, fänrik.
- Margareta

Tryckta skrifter:
- De Theanthropo carmen. Kalmar 1627
- Logica de universalibus in prædicando generatim et de genere, specie et omnium prædicabilium basi individuo, speciatim. Resp. Andreas Dav. Krokius. Ups. 1629.

13. Johannes Jonæ Svalander, 1653-73. Född 1598 i Källeryd, son till soldaten Jöns i Svalås. Prv. i Växjö 26/3 1630, därefter krigspräst (från 1635 vid Jönköpings regemente) och tillbragte 14 år i Tyskland och Danmark. kh. här 28/7 1653, tilltr. 1654. Vid hans hitkomst var gället delat, men S. bekom 18/1 1661 även Kävsjö. Död 1673 (före den 19 april).

Gift
med Martha Petersdotter, död 18/5 1697, dotter till kh. här Petrus Benedicti.

Barn:
- Martha, gift med kh. i Odensjö Joh. Austrenius
- Jonas, f. i Kolberg, Tyskland 16/1 1631, faderns eftertr
- Elisabeth f. 1640. gift. med rusthållaren Peter Jonsson i Häradsköp
- Catherine var 1654 trolovad med komm. i Jälluntofta Haquinus Benedicti Nissmus
- Flera barn, som ingingo i bondeståndet.

14. Jonas (Johannis) Svalander, 1674- 98. Son till företr. Prv. 18/6 1662. adjunkt hos sin fader. kh. här 1673. tilltr. 1674. Död den 19 dec. 1698. invitationsbrev från änkan till hans begravning, som förrättades av biskop Wiranius den 28 febr. 1699, finnes i Wallquists saml. (1: 52), Strängnäs stiftsbibliotek.

Gift med Helena Torsdotter Dugg, f. 10/11 1631, Död i Våthult 10/6 1708 dotter till kh. i Järstorp Theodorus Dugg. En supplik från henne till konungen finnes i Eckl. saml. , RA.

Barn:
- Johannes, f. 19/7 1662, kh. här
- Catharina, f. 1672, gift med komm. i Källeryd Gabriel Hagelman.
- Theodor, f. 1674, komm. i Bosebo.
- Sigrid, gift med komm. i Våthult David Virgander.
- Martha Maria, gift med komm. i Kävsjö Nic. Ingerman.
- Jacob, guldsmed.

15. Johannes Svalander, 1699-1737. Son till företr. Skol. i Växjö 1672, stud. i Lund 1683, disp. 1691 (de volunta te divina ad ductum philosophicurn och de intellectu divino ad capturn philosophicum, pres. A. Ridderrnarck), prv. 26/7 1693 till adjunkt hos fadern, magister 1694, pastoralex. 1699, kh. här s. å. Hade ursprungligen tänkt ingå i Lunds stift, där biskop D. Papke lovat honom befordran, men hemkalla des av fadern. I nära 8 år betjänade han församlingarna utan lön och underhåll, varvid han bodde på gården Stråkeved. Till domkapitlet skrev han 1711: Nu haver jag ifrån a:o 1700 varit här pastor i denna bedröveliga och långvarige krigstid och under samma tid uppbyggt och reparerat hela prästegården. som alldeles var förfallen, och uppbrukat åkerjorden, som låg så gott som öde, vilket mig mycket kostat haver. Kyrkian den i lika motto var förfallen haver jag på 5 års tid fullkomligen låtit reparera och illuminera samt nye klockstaplar vid bägge kyrkiorne uppbygga, låtit av egne medel illuminera choren i Åkers kyrkia, dessutom beställt en skön sacristie av sten, som nogsamt befanns sant vara i senaste visitation a:o 1705. Församlingens ungdom haver jag mestadelen lärt läsa i bok, alle kyrkioböcker haver jag ånyo beställt och förfärdigat, så att jag teste Deo et conscientia är nästan på allt detta utarbetad. Förutom den pressur jag utstått och lidit här uti 19 års tid vid denna ringa lägenhet med stora skatter och utlaga samt stor missväxt, att jag det näppeligen kan beskriva. För allt detta är jag bragt uti stor skuld och vidlöftighet, sitter med 4 st. små barn, det äldsta icke så stort att det kan se det yngsta till godo, tiderna Gud bättre förvärras dagligen, så att där jag icke bliver befordrad till någon bättre funktion, kan jag aldrig ifrån min skuld mig entlediga eller bliva behållen." 1 mars 1712 bsökte han biskopen, som tröstade honom med utsikt till "en önskelig promotion till någon bättre funktion och lägenhet". Glad i hågen återvände han till sitt hem där det emellertid såg illa ut. "När jag nu förleden måndag", skrev han 18/3 s. å. "var hemkommen hit till Åker i östbo härad, fick jag veta, huruledes kronobetjänterne hade varit i prästegården medan jag var i Växjö och genom exekution för innestående skatter, kontribution och dragone-mondering borttagit den lilla egendom som finnas kunde såsom oxar, kor 9 st. så många som jag hade, sängkläder, koppar, tenn, så mycket som jag hade, malt, korn, det jag själv ifrån Västgötland till uppehälle köpt hade allt detta hava de värderat, efter sitt eget behag för åtta - tio daler sölv :rmynt fört bort till att försäljas och således är jag nu tyvärr totaliter ruinerad. (VDA 1711 n :r 337: 1712 n :r 107). Död den 10 april 1737 och begraven (den 11 maj s. å. i Åkers kyrka. I bönboken har efterträdaren skrivit följande vers om honom:

Farväl du herrans man, lev säll i evig gamman!
Hav tack för var en dag, vi levat här tillsamman.
Gud unne oss med tig få himlaglädjen sin,
så suckar här tin son och tjänare Platin.

Gift
19/7 1696 med Gertrud Petersdotter Falk f. i Bro. Västmanland. 10/8 1680. död 17/4 1729. dotter till löjtnanten vid Smålands kavalleriregemente Peter Falck och Maria Gahm. Tryckt, inbjudan till bröllopet finns i Wallquists saml. ( I: 43) i Strängnäs stifts bibl.

Barn:
- Maria Catharina, f. 15/11 1699. död s. å.
- Johannes, f. 12/1 1701. komm. i Byarum
- Maria, f. 14/10 1703. gift men eftertr.
- Gertrud, f. 28/4 1706, död s. å.
- Petrus, f. 7 /10 1707.
- Carl Magnus f. 11/12 1710, komm. i Kävsjö.
- Hedvig Marqareta. f. 13/3 1713 gift med komm. i Kävsjö Simon Nordstedt .
- Ulrica, f. 28/11 1715
- Fredrik f. 27/3 1718 död 25/11 1736.
- Alexander. 15/4 1722. död s.å.

16. Petrus Platin, 1738-45. se kh. i Gränna.

17. Magnus Nylander, 1745 -55. Född i Nöttja den 22 nov. 1690. son till bonden Sven Jonsson i Extorp Sjögård och Anna Månsdotter. Skol. i Växjö 1704 stud. i Lund 1718. prv. 11/11 1720. komm. i Månsarp s. å. tilltr. 1721, kh. här 1745 Död den 7 nov. 1755.

Gift
4/7 1721 med Ulrica Lohm. f. 1702. död 2/9 1757, dotter till komm. i Gällaryd Gudmund Lohm.

Barn:
- Gudmund, f. 9/5 1722. kh. i Kärda
- Anna, f. 30/1 1724 ogift.
- Catharina, f. 22/1 1726. gift med komm. i Månsarp Joh. Lönblad.
- Elisabet. f. 5/1 1729. gift med eftertr.
- Sven, f. 1731, död 7/4 1732.
- Jonas, f. 9/3 1733. komm. i Kävsjö
- Brita, f. 29/8 1735. gift med kh. i S. Hestra Petrus Theorin
- Johan. f. 12/1 1727. komm. i Älmeboda.
- Christina. f. 19/10 1739, gift med komm. i Hånger Martin Bolmgren.
- Ulrica 1742, döpt.13/6 död 25/7 1745.
- Magdalena, f. 22/1 1715. död s. å.
- En dotter, till namnet okänd.

18. Nils Ljungstedst 1757-95. Född i Växjö den 27 maj 1712. son till domkyrkoklockaren Sven Ljungsledt och h.h. Märtha. Skol. i Växjö 1721, stud. i Uppsala 1741. domkyrkoadjunkt i Växjö s. å., konsistorienmanuens 1712. kollega och kantor vid skolan 1743, kh. här 1757. Predikant vid prästmötet 1773. Tjänstledig för livstiden 1788. Omtalas med kärlek av de gamle och berömmes isynnerhet för en utmärkt välgörande frikostighet emot de fattige. (Saml. NSB) . Död som stiftets senior den 5 april 1795.

Gift
21/6 1757 med Elisabeth Nylander. f. 5/1 172.9. död 20/12. 1790. dotter till företr.

Barn:
- Ulrika Marta. f. 31/12 1758. död 5/ 1759.
- Sven Niclas f. 19/12 1760. död 3/11 1770.
- Maqnus, f. 3/3 1761, död 20/4 1768.
- Ulrica f. 11/6 1762, död 4/10 s. å.
- Eva Elisabeth. f. 7/9 1761. död 18/6 -1778.
- Marta Christina, f. 20/4 1765gift med eftertr.
- Ulrica. f. 21/2 1767 död 7/5 1768.
- Sara Brita, f. 6/8 1769. död 26/10 1770.

19.Sven Johan Alander, 1795---1801. Född i Härlunda den 2 dec. 1749. son till komm. Joh. Alander och Hedvig Charlotta Arell. Stud. i Lund 1771. disp. 1772 (om rätta delningsgrunden vid storskifte. p. 3. pres. C. Trozelius) . fil, kand. 1774. prv. 16/11 s. å.. kh. här 1795. Död den 28 mars 1770.

Gift 10/12 1782 med Martha Christina Ljunqstedt. f. 20/1 1765 3/5 1836, dotter till företr. och omgift. med bonden Carl Gustaf Ljungstedt i Tofteryd.

Barn:
- Eva Elisabet. f. 25/9 1783. död 5/11 1845, ogift.
- Johannes. f. 18/1 1787. död s. å.
- Hedvig. f. 19/2 1788. gift. med länsmannen Jonas Lundahl
- Elisabeth. f . 8/1 1791. levde ogift i Åker 1846.
- Ulrica, f. 28/9 1791
- Sven Johan. f. 6/4 1801, magister. prv. 1825, död 13/3 1830.

20 Bent Bergvall 1802-34. Född i Berga den 25 juni 1751 (ej 1750), son till bonden Mårten Bergvall i Ingelstad och Helena Lindquist. Skol. i Växjö 1760, stud. i Lund 1769, disp. 1773 (om vedbesparande kokningssätt, pres. C. Trozelius) och 1790 (de Zacharia muto vix surdo, Luc. 1: 20. 62, pres. G. Sommelius), magister sistn. år, prv. 16/11 1774, komm. i Tånnö 1778, pastoralex. 1790, kh. i Sandseryd 1793, tilltr. s.å., och här 1802, tilltr. s. å., prost 1816, tjänstledig 1821. Död den 1 maj 1834.
B. blev moderlös vid 5 och faderlös vid 13 års ålder. Under många umbäranden måste han draga sig fram vid skolan och akademien. Förvärvande av magistergraden nödgades han uppskjuta, tills han genom prästerlig tjänstgöring hunnit spara samman medel därtill. Sedan han blivit komm. i Tånnö och kort därefter ingått äktenskap, slocknade hans hopp att åter få besöka akademien.
Men en besynnerlig händelse beredde honom därtill möjlighet. Från sitt rum i bostället Torget nära Värnamo kyrka såg han en dag en folkhop, som samlats kring en grann vagn på den förbilöpande landsvägen. Då han efterforskade, vad som var å färde, fick han svaret, att det var en utlänning, som kört av axeln på sin vagn men att ingen kunde förstå, vad han sade.
B. tilltalade då främlingen på latin, vilket denne med ledighet besvarade. Han omtalade, att han vore romersk kardinal och stadd på resa som sändebud till Gustaf III:s hov. Nu drog B. försorg om att vagnen blev lagad, medan den resande ett par dagar på det bästa undfägnades i det ringa kaplanstjället.
Alldeles hänförd över den svenska gästfriheten, som kardinalen icke fick återgälda, lovade han att framdeles hava B. i minne. Han höll ock sitt löfte. Framkommen till Stockholm berömde han inför konungen det svenska prästerskapet bildning och lär dom, varpå han anförde kaplanen i Tånnö som ett lysande exempel. Samtidigt uttalade han sin önskan, att tillfälle måtte beredas denne att vid akademien fortsätta sina avbrutna studier och vinna bättre befordran. Kort därefter fick B. mottaga ett rekommenderat brev, innehållande en större penningsumma jämte konungens nådiga befallning, att han snarast måtte begiva sig till Lund. Efter 16 års bortovaro åter vände han nu dit, disputerade för andra gången och blev magister.
Ehuru man i domkapitlet icke hade något att anmärka på B :s vandel eller pastoralvård, lär den katolske kardinalens favoriserande av honom där icke setts med blida ögon. Detta skall mer än en gång ha visat sig och t. o. m. kommit till uttryck vid visitationen i Åker 1806, då biskopen på grund av en småsak underlät att hedra B. med prosttiteln.
Härom berättar J. E. Lagergren: Genom notarien visste man, att den 13-årige kyrkoherden var ämnad att vid detta tillfälle utnämnas till prost, och alla voro därom säkra. Men vid bordet hade man fjäsat litet för mycket vid biskopens couvert och därvid av full välmening framsatt en gammaldags grann pokal, vida större än de andra glasen. Man såg genast att detta misshagade den annars så lugne Mörner, och märkte det så mycket tydligare, då biskopen begärde att få byta glas med värden, för vilken pokalen bättre passade, emedan det vore han, som skulle dricka gästerna till. Händelsen hade en elastisk verkan på hela laget, så att konversationen icke kunde komma rätt i gång, och dysterheten ökades än mera, då efter måltidens slut, innan skålarna kommit rätt i gång, biskopen helt tvärt sköt stolen från bordet och Bergvall fick ännu i 10 år vänta på sin prostefullmakt. Men även biskopen fick röna ett icke obetydligt obehag av denna händelse genom en kvick och fritalig person, som alls icke sorterade under biskopen, men vars fina satir hårt gisslade prelaten. Detta allt enligt flere trovärdiga personers utsago, som voro närvarande vid lillfället.
Sedan B. 1802 blivit kh. i Åker, sökte han aldrig någon annan tjänst säger en minnestecknare, "genom en jämn och drivande verksamhet och många goda anstalter". Sitt boställe bebyggde han med en ny sätesbyggnad och anlade däromkring trädgård.
Lycklig predikant var han ock för sitt älskvärda sätt, av åhörarna mycket avhållen. Han liknade "Nathanael i gudsfruktan och Job i beprövelser och ståndiaktighet. De många barnen och den ringa lönen gjorde brödet ofta knappt. Men barnen voro hans glädje och lycka, och sedan de från hemmets torvtiga villkor nått välstånd ute i världen, återgäldade de rikligen föräldrarnas kärlek.
Då dessa midsommardagen 1829 i Åkers kyrka firade sitt guldbröllop stodo kring altaret 18 barnbarn i vita dräkter och med gröna kransar på sina huvuden, en syn, som hos folket vållade glädjetårar. B. hade ett glatt lynne och en ovanligt god hälsa, så att han även som tjänstledig i regel predikade varannan söndag. Läsning av andaktsböcker utgjor de på ålderdomen hans käraste sysselsättning. Vid sin död var han till levnadsåren den andre och som präst den äldste bland sina ståndsbröder i stiftet. (C. E. Bexell: Likpredikan vid prosten B. Bergvalls begravning d. 16 maj 1834. Jönk. s. å. J. J. Lagergren: Tal, då prosten B. Bergvalls och dess maka fru Anna C. Bergvalls guldbröllop firades i Åkers kyrka den 24 juni 1829. Jönk. 1830. Lag. saml. KB).

Gift
19/3 1779 med Anna Christina Rubin, f. 14/3 (?) 1755, död 15/3 1831, dotter till komm. i Tånnö Christopher Rubin.

Barn:
- Brita Ulrica, f. 5/9 1780, gift. med guldslagareåldermannen Wolfram i Stockholm.
- Mårten Christoffer f. 30/3 1782, kh. i Hedvig Eleonora förs. i Stockholm, f i Paris 5/3 1852 (fader till August Blanche)
- Eva Catharina, f. 28/6 1785. gift 1)1814 med kh. i Stengårdshult Eric Stenholm;
2) 1824 med kh. i Floby Anders Erik Forssblad.
- Sven Anders, f. 25/2 1786, stud. i Lund 1806, svagsint, innebränd på Växjö hospital jämte 7 andra personer 15/4 1824.
- Magdalena, f. 10/7 1788, död 3/6 1842, gift. 1814 med brukspatronen Anders Åkerlund på Älgebo i Åker.
- Elin Agneta, f. 1790, död späd.
- Johanna Helena, f. 6/7 1795, gift med kh. i Fryele Jonas Ljungberg.
- Märtha Christina. f. 6/5 1798, död 1873. gift med kh i ärkestiftet Sven Peter Ågren.
- Anna Enianuela, f. 10/7 1803, död 3/3 1864, gift med fabrikören Lundström i Ölmestad, Reftele.
- Tre söner och en dotter dogo före 1802.
Tryckt skrift:
- Theses miseellaneæ för pastoralexamen. Växjö 1790.

21. Anders Andersson, 1834 Född i Skatelöv (V. Torsås?) den 30 maj 1782. son till bonden Anders Andersson och Elin Jacobsdotter. Skol. i Växjö 1792. stud. i Lund 1801, disp. 1801 (aphorismi morum doctrinam spectantes. pres. C. Wetterberg) och 1808 (de odino indorum, pres. Joh. Lundblad), magister s. å.. prv. 6/7 1811. komm. i Ödestugu 1818, tilltr 1820, pastoralex. 1823, komm. i Skepperstad och Hjärtlanda 1833, tilltr. s. å., kh. här 1834, tilltr. 1836. Död den 1 april 1848.
I yttre avseende huvudet högre än allt folket höjde sig A. även i andlig mening över mängden. Han var en folkpredikant av stora mått, särskilt känd som en väldig lag och domsförkunnare. En gammal gumma. som i sin ungdom hört honom predika, yttrade på 1860-talet till en ung präst i Malmbäck: "Vi lyckte, att doma kum." Länge levde på folkets läppar berättelsen om en predikan, som A. under sin vicepastors tid hållit i Malmbäck. En varm söndag 1817 dundrade han där på sitt vanliga sätt om synden och domen, varvid han bl. a. skall ha fällt ungefär dessa ord: "Herren skall snart låta eder känna sin vrede för edra synders skull, ja han skall låta sin vredes blixt ramma detta tempel och slå det ned till jorden, eftersom i icke haven velat göra bättring." Efter gudstjänstens slut for A. mot Ödestugu, men hunnen nästan halvvägs fick han från en höjd se en tjock rökpelare stiga upp mot skyn. "Kör tillbaka", ropade han till drängen, "det är bestämt kyrkan, som brinner." Så var ock förhållandet. Blixten hade antänt klockstapeln, varifrån elden spritt sig till kyrkan. Då A. kom fram, stod denna i ljusan låga, och all möjlighet att rädda den var utesluten. Hos folkmassan, som samlats på kyrk backen, fanns vid åsynen av prästen blott en tanke det är han, som genom sin straffpredikan kallat ned blixten från himmelen. Förbittringen var stor och nära att övergå i handgripligheter. Men A. som fattade situationens allvar skyndade fram till kyrkogårdstrappan, föll ned på sina knän och ropade utan återvändo med mot himmelen sträckta händer: "Slå din tjänare Herre, men skona ditt tempel!" Det blev ett omslag i stämningen, bitterheten vek undan, och A :s anseende var orubbat, om icke större än förut.
A. var på huvudets vägnar en rikt utrustad man. Vid hans frånfälle talar prosten Öhrnberg i prostkursen om "den för sitt snille, sina solida kunskaper och lyckliga ämbetsgåvor utmärkte kyrkoherden i Åker." Om hans poetiska åder, som ärvdes av sönerna Johan och Anders, vittnar bl. a. en nyår på svenska och latin, tillägnad Öhrnberg den 1 jan. 1842. Några strofer må anföras:

Dröj, högtidsdag uti din glans
dröj att som vän jag ock må komma!
Jag önskar ej vad aldrig vanns
blott önskar i Din nyårskrans
få fläta in en enkel blomma.

Dock olik den på livets strand
vars växt ger liv vars missväxt mördar.
I Kanan så i öknens sand
hon sprider sig kring alla land.
Men hjärtat ensamt henne skördar.

Djup skön är dess betydelse
med vidgat fält som jord och haven.
Dess namn? Det är välsignelse.
Dess gagn? Frid och hugsvalelse
och trives allra bäst bak graven.

För Dig den ymnigt växa må
i årtal sålla liksom många,
på denna sidan. Ävenså
bekymrens stunder vare få
och glädjens desto mera långa.

När sist att slita livets band
han kommer obeveklig, döden
o, må. Du i ett bättre land
med vänner, maka hand
i hand se evigt ljus kring Dina öden!

Under A :s tid uppfördes i församlingen ny kyrka och anlades ny begravningsplats, vilka båda invigdes av prosten Öhrnberg i sept. 1846. Trots sin duglighet på olika områden hade A. otur i befordran, vilket delvis berodde på honom själv. "Hans lyckliga predikogåvor kunde mycket gott uträtta", säger Lagergren medl en viss undermening. Han var allmänt känd för sitt häftiga lynne, som gjorde honom mycket fruktad. I hemmet förde han ett strängt regemente, och dess sammanhållning och barnens fostran vilade företrädesvis hans fromma, tålmodiga maka. En av sönerna skall han en gång ha kastat nedför en hög trappa, och det berättades ännu på 1870-talet som ett under, att gossen kom med livet från detta äventyr. De många misslyckade provresorna gjorde icke och föranledde honom att söka sin tröst i grumliga källor. Husets stora fattigdom torde väl ock härtill hava bidragit, A. tjänstgjorde till söndagen före sin död, då han på predikstolen insjuknade. (Lektor 0. Sjöfors saml. Skrift . och muntl. meddel.; VSH I,s. 153 f.)

Gift
3/8 1817 med Eva Sophia Svalander, f. 9/4 1802, död Jönköping 1888, dotter till komm. i Ödestugu Joh. Svalander.

Barn:
- Elin f. 1/2 1819, gift med kanslisten i Göta hovrätt Gustaf Lorentz Hjertström.
- Johan, f. 29/9 1820, biskop i Växjö.
- Anders, f. 6/7 1822, prof. i obstretik vid Karolinska institutet, en av de aderton i Sv. akademien, död på östrabo 10/9 1892.
- Esaias, f. 6/4 1824, lantbruksinspektor.
- Helena Sophia, f. 17/5 1826, död i Jönköping 1902, gift med notarien i Göta hovrätt Johan Åkerlund.
- Jöns, f. 17/5 1828, död 25/5 1829.
- Anna, f. 15/6 1829, gift med kh. i Väring Skara stift
- Evald Bolmgren.
- Charlotta f. 28/8 1833, gift med järnvägsmannen Engberg i Nässjö.
- Petronella Wilhelmina, f. 22/9 1838, gift med kh i Grolanda, Skara stift, Joh. Olinder.
- Amalia Christina, f. 8/40 1840, gift med tapetfabrikörer Karl Jansson i Gränna.
- Samuel Carl Wilhelm Gustaf, f. 10/2 1846 hovrättsråd i Göta hovrätt, f 27/11 1903.
Tryckt skrift:
Teser för pastoralexamen, Växjö 1823.

22 Johan Erland Colliander, 1848-51. Född i Hemmesjö den 21 april 1788, son till kh. i Kärda Peter Colliander och Maria Catharina Brantingh. Stud. i Lund 1812, prv. i Lannaskede kyrka 20/6 1813, komm. i Bredaryd 1826, tilltr. ej, i Gnosjö 1827, tilltr. 1829 i Mistelås 1831, tilltr. 1834, pastoralex. 1837 kh. i Femsjö 1840, tilltr. 1841 och här 1848, tilltr. 1851. "Allmänt aktad." (-tw-). Tillträdde här 1/5 1851 och hälsades välkommen till kontraktet av prosten Öhrnberg i prostkursen 5/5 s. å. men hade vid dess framkoms till Åker redan slutat sina dagar. Död den 7 maj 1851.

Gift 1l)
1813 med Johanna Christina Saxelin, f. 9/6 1797, död 1816, dotter till komm. i Anderstorp Joh. Saxelin
2) 4/10 1819 med Johanna Christina Sellman, f. 25/9 1792, död i Gränna 20/1 1859, dotter till kh. i Forsheda Jonas Sellman

Barn:
- Maria, f. 9/3 1814, död Gränna 25/6 1885, gift 1) 27/7 1843 med sekreteraren Anders Magnus Löfgren, f 1858;
2) 7/41 1862 med fanjunkaren Elias Fredrik von Porat, död1863.
- Ulrica Eleonora, f. 29/8 1824, död i Gränna 17/6 1913, gift 1) 13/9 1844 med inspektoren på Erikstad Lars Christoffer Löfgren, död 1845;
2) 5/8 1853 med apotekaren i Torp i Medelpad Martin Nicolaus Wetterberg.
- Josua, f. 34/42 1822, kh. i S:t Pederskloster, Lunds stift, död 40/7 1895.
- Jonas Peter, f. 2/12 4824, handlande i Kristianstad.
- Carolina Elisabet, f. 5/12 1826. död ogift i Gränna 1907.
- Erland, 8/9 1828, komm. i Virestad
- Carl Joachim, f. 30/9 1830, handlande i Kristianstad, död i Virestad 1888.
- Gustaf, f. 25/10 1831, kh. i Kulltorp
- Johanna Charlotta, f. 7/7 1833, död Gränna 4/3 1924.

Tryckt skrift:
Teser för pastoralexarnen. Växjö 1835.

23 Åke Henne Wibom, 1851-79. Född i Jönköping den 12 sept. 1793, son till kanslisten i Göta hovrätt Hans Magnus Wiborn och Ulrica Charlotta Grapengiesser. Stud. i Lund 1811, disp. 1812 (spec. operis cosmographici ibn el vardi. p. XXXIX. pres. A. Hylander), filol. kand. 1814 medico-kirurgisk examen i Stockholm 1815. Sjukhusläkare 1815-16 (delvis), prv. 2/2 1817, komm. i Berga 182 tilltr. s. å. i Tjureda 1830, tilltr. 1831 och i Byarum 1838, tilltr. 1840, kh. här (enhälligt vald) 1851. tilltr. 1854. Läkarebanan, åt vilken W. först ägnade sig, blev enligt hans egen utsago avbruten, då han fick röna vederbörandes missnöje över att han utgivit för många sjukbetyg åt beväringsynglingar. I hans karaktär låg något av en gammal läkares barskhet, som lät värre än den var. Han förde ett öppet språk till vem som helst och satte sig i stor respekt hos sina församlingar. Som präst saknade han ej predikogåvor och hördes icke sällan från predikstolen in i sena ålderdomen. Som läkare praktiserade han både välvilligt och lyckligt. De många nyheterna, som förekommo så inom kyrkan som folkskolan, behagade honom icke, och han hördes ofta yttra missnöje med "den fullproppade prostväskan." Han var märkvärdigt rask in i sena ålderdomen. (Mtn 1881). Död den 16 nov. 1879.

Gift
1) 12/1 1821 med Agneta Juliana Bolméer, f. 3/2 1798, död 7/6 1827. dotter till kh. i Vittaryd Magnus Bolméer;
2) 10/11 1829 med Jeannette Sophie Granbom, f. 2/7 1805, död i Värnamo 1893, dotter till kaptenen Olof Isak Granbom och Ulrica Jeannette Ingman.

Barn
- Ulrica Catharina Elisabet, f. 10/3 1822.
- Paulina Fredrica. f. 18/9 1823. död 1893, gift 5/6 1850 med kh. i Dalköpinge, Lunds stift Erik Olof Gadd.
- Hedvig Charlotta, f. 14/3 1825, död 8/7 1827.
- Maria Christina f. 13/4 1827.
- Johan Magnus, f. 2/9 1831, komm. i Kävsjö.
- Olof Henrik, f. 25/9 1833,död späd.
- Charlotta Vilhelmina. f - 25/9 1833. död i Lund 8/1 1928 gift med kh. i Mellangrevie, Lunds stift, Olof Samuel Sandahl.
- Olof Henrik, f. 25/11 1834, landskamrerare i Älvsborgs län, död i Vänersborg 1/7 1909.
- Hilda Amalia, f. 21/6 1836, död s. å.
- Hilda Amalia, f. 24/8 1837, bodde i Lund 1928.
- Otto Vilhelm, f. 26/7 1840, död s. å.
- Hugo Constantin, f. 22/2 1842, lantbrukare.
- Uno Leonard, f. 22/40 1844, sergeant.
- Jeanette Louise, f. 6/10 1846, död 16/2 1847.
Tryckta skrifter:
- Tal hållet vid greve John David Hamiltons jordfästning uti Byarums kyrka den 25 april 1843. Jönköping
- Teser för pastoralexamen. Växjö 1846.
- Åtskilliga tidningsartiklar och smärre strödda skrifter, signerade

24 Lars Lundgren, 1880-86. Född i Odensjö den 23 febr. 1828, son till soldaten Nils Persson och Ingerd Alm. Stud. i Lund 4855 och i Uppsala 1856, teor. och prakt. teol. ex. 1858, prv. 5/2 1859, komm. i Tannåker 1865, tilltr. 1867, tillika komm. i Dannäs 1868, endast där från 1878, pastoralex. 1872, kh. här 1880, tilltr. 1882. Död den 15 nov. 1886.
L. började sent sina studier och var 27 år, då han blev student, och 31, då han prästvigdes. Sedan han som komm. bott ett år i Smederyd på Bolmsö, flyttade han till bostället Stora Törnestorp i Dannäs. Här hade han under ett årtionde en mycket ansträngande tjänstgöring på grund av söndaglig dupplikation med det 1 ½ mil avlägsna Tannåker. Med sina rätt goda yttre ämbetsgåvor och sitt fryntliga, språksamma sätt vann han lätt folktycke. Men lätt fånget, är ofta lätt gånget. Sympatierna för honom flydde sin kos, i samma mån som det blev uppenbart, att han väl mycket överskattade sig själv. Han rörde sig gärna med stora later och ordade vitt och brett om ting, som han föga kände till. Hans självsäkerhet var löjeväckande och förargade mången. Det kan ej nekas, att ovederhäftighet utmärkte honom, och man tog honom i allmänhet ej riktigt på allvar. Åsikter och meningar bytte han lätt och lustigt. När frikyrkliga vindar begynte blåsa i Dannäs slöt sig L. snart till den nya rörelsen. Separatisterna till behag uppträdde han med mycket fria fasoner i den kyrkliga tjänsten, såsom den tidens av frikyrklighet anstuckna präster för sed hade. Vid en pålysning till nattvardsgång tillät han sig synnerligen smaklösa och rent otillständiga uttalanden, som väckte allmän förargelse och föranledde en anmälan hos domkapitlet. Detta anmodade under dåvarande biskopsledighet vederbörande kontraktsprost att tillkalla L. för mottagan de av varning och föreställningar. Sedan den snart därefter utnämnde nye biskopen berett sig tillfälle att. också tala allvarsord med L., svalnade hans frikyrkliga iver högst betydligt, ja, det var intet att anmärka på hans kyrkliga observans. Men sedan han blivit kh. i Åker, där just vid den tiden separotismens vågor fräste som värst, sadlade han åter om. På det senare stället fick han icke länge verka. Blott några få år och så kom en svårartad sjukdom, som medförde döden. ( C. N. Östberg).

Gift
13/5 1860 med Inga Bremer, f. 19/2 1841 död 13/12 1929, dotter till lantbrukaren Anders Johansson och Anna Davidsson.

Barn
- Teofil Laurentius Iqnatius, f. 13/4 1861. utfl. t. N. Amerika 1882.
- Hilmer Georg Theodor, f. 27/3 1866, utfl. t. N. Amerika 1882.
- Hilma Aqnes Amanda, f. 23/9 1867, utfl. t. Ekerö 1889, änka
- Esther Sigrid Concordia, f. 18/2 1871. utfl. t. Östermalm. Sthlm, 1893.
- Emil Mauritz Eugéne, f. 4/8 1873. utfl. t. S:ta Klara. Sthlm. 1897.
- Axel Elof Sigfrid Hjalmir f. 30/11) 1878, utfl. t. Katarina, Sthlm, 1897.
- Anna Edith Alfhilda f. 15/7 1881, gift 1) 3/9 1904 med stationsföreståndaren Johan Gunnar Andrén. änka 29/7 1925;
2) 7/9 1929 med assistenten Johan August Fredrik Malm, Högalid. Stockholm.

25 Carl Gustaf Beckström, 1857 - 1909. Född i Växjö den 27 okt. 1845. Son till handlanden Gustaf Beckström och Maria Charlotta Bruzell. Mogenh. ex. i Växjö 1866. stud. i Uppsala s. å., teo. och prakt. teol, ex. 1868. prv. 24./1 1869. komm. i Kånna 1872, tilltr. s. å. och i Skede 1878 tilltr. 1881, pastoralex. 1884. kh. här 1887 tilltr. 1889. Död den 21 nov. 1809.
B. var en enkel och flärdlös personlighet med ett vinnande sätt att vara Han ägde goda kunskaper men högre än allt vetande satte han tidigt som sitt mål att lära känna Herren Kristus och vara känd av honom. Såsom ung präst ställde han sig i den äldre Småländska kristendomsrörelsens tjänst och såsom komm. i Kånna fortsatte han att verka i samma anda. När han sedan förflyttats till östra härad, förband han sig med den i detta härad då starkt framåtgående frikyrkliga rörelsen och blev en uppmärksammad talare i de frikyrkligas missionshus. Erkännas skall, att han även som anhängare av nyevangelismen var en avgjort på det inre riktad personlighet och att han i sinnelagets renhet och allvar stod vida framom de frikyrkliga predikanterna i allmänhet. B :s anslutning till den frikyrkliga rörelsen berodde synbarligen därpå, att han kände sig dragen till de många enkla, barnafromma personligheter som han på den tiden och på den orten trodde sig finna inom denna rörelse. Han ägde själv i hög grad barnasinne och ville gärna stå "i led med de små". Tidigare hade B:s rika stämningsliv tagit sig uttryck huvudsakligen i lyriska kväden, många till antalet, vilka dock ej från trycket utgåvos. Men sedan han förbundit sig med ifrågavarande folk begynte detta stämningsliv göra sig gällande i hans predikan. I färgrik åskådlighet framställde han sina liknelser, som alltid av åhörarna livligt senterades. Han talade med stor ledighet och kyrkorna i Skede och Alseda voro, då han där predikade, oftast överfulla. Nämnas må ock, att han som komm. i Skede ägnade mycken omvårdnad åt det av hans svärfader grundade barnhemmnet därstädes Sedan han blivit kh. i Åker, började avmattningens tid. Han måste nu undergå fostran i prövningens skola och genomleva "tårarnas afton." Särskilt kunde hos honom märkas en viss ombytlighet i lynnet. och han fick däför ofta lida. Som en uppriktigt from och ovanligt samvetsgrann man bevaras han av många i tacksamt minne. (Mtn 1915).

Gift
4/8 1878 med Evra Christina Petersson, f. 30/8 1855, dotter till kh. i Fröeryd Per Petersson.

Barn:
- Maria Charlotta, f. 23/Il 1879, gift med ingeniören Knut. Frölich i Jönköping.
- Elin Kristina, f. 17/3 1881, lärarinna i Jönköping.
- Anna Eva Martina, f. 26/10 1883, tjänstgör på landskontoret i Jönköping.

26. Johan Alfred Rredin, 1910-22. Se kh. i Byarum.

27. Ernst William Edelman, 1923 - Född i Björnekulla, Kris. län, den 27 juni 1888. son till köpmannen i Hälsingborg Olof Nilsson Edelman och Ellen Judith Robsahm. Stud.-ex. vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 1913, stud. i Uppsala s. å. teol. fil. ex. 1916, teol. kand.ex. och prakt. teol. prov 1919, prv. 28/12 s.å. komm. i Källeryd (kallad av patrous) 1920, tilltr s. å. kh. här 1923, tilltr. s. å. Kontraktsombud för Växjö stiftsråd 1925-27; ombud för Svenska kyrkans missionsstyrelse sedan 1928.

Gift
14/9 1920 med Esther Elida Andersson. f. 7/0 1891 i N. Vram. Malm. L. dotter till byggmästaren i Ekeby Johan Edvard Andersson och Bengta Christina Mårtensson

Barn:
- Ragnar Christer Robsahm

1. Peder. 1615 - 26 Deltog 11/7 förstn. år i en tolvmannaed på tinget i Tånnö. Måtte ha varit illa ansedd av folket, enär på tinget i Klevshult 2/1 1629 över honom lystes konungens frid, så att envar, som ofredade honom eller hans folk, skulle ha förverkat liv och gods. (Lag. saml.)

2. Johannes, 1634?-60. Hade här från 1642 kvrkoherdes ställning och åtnjöt alla prästerliga uppbörder. Förrän församlingarna till kh. mottogo Israel Krokius som blivit dem påtvingad av konsistorium genomdrev Nils i Hökhult att gället skulle delas och J. bekomma annexan. Joh. Svalander begärde 1655 att få "gället ihop" och då det ej beviljades, anhöll han att få taga in sin önskan bland gravamina till riksdagen. Även anförde han vid prästmötet en mängd klagomål mot J. och hans hustru. (VDP s. å. 7/2) Död 1660.

Gift 1)
med en dotter till Nils i Hökhult
2) med Elisabeth Jonsdotter, som överlevde honom.

3 Haquinius Magni Aulinus 1661- 88 Född 1614, troligen bördig från Hov i Växjö församling. Blev adjunkt hos företr. 1658 och komm. här 1661. Död den 6 aug. 1688.

Gift.
Barn:
- Bengt, bosatt i Häradsköp.
- Johan bosatt i Kävsjö.
- Erik
- Tvänne döttrar gifta med Per Larsson i Häradsköp och Per Månsson i Kävsjö

4 Nicolaus Ingermann1688 - 1719 Född 1655 i S. Solberga son till bonden Magnus i Ingaryd. Stud. i Åbo 1681. disp. 1628 (de lytrodoxia Jesu. p. XVII, pres. E. Svenonius) och 1683 (disquisititones practicæ pre .A. Wanochius). Prv 9/12 1686. komm. i Bäckseda s. å. och här 1688. Bäcksedaborna undanbådo sig honom 1687 och anförde klagomål mot honom i 14 punkter. Följande år tog han avsked för att bli nådårspräst i Femsjö men kallades i sept. s. å. till komm. här. Död den 26 dec. 1719.

Gift
Med Marta Maria Svalander dotter till kh. i Åker Jonas Svalander och omgift med komm. här Suno Arnelius.

5. Magnus Arnelius, 1720-21. Född 1678 i Hjärtlanda son till bonden Håkan i Arnanäs. Skol. i Växjö 1688, student 1702, prv. 1708. komm. här 1720. Död ogift den 2 okt. 1721 "efter en långsam och svår utstånden sjukdom."

6. Suno Arnelius, 1722- 40. Född i Virestad 1681, son till länsmannen Lars Ingemarsson i Spånghult och Christina Arnelia. Skol. i Växjö 1691, stud. i Uppsala 1702, disp. 1708 (de chasmatibus, pres. H. Vallerius) tog ej graden, prv. 5/12 1718.
Han hemkom från akademien 1713, men då rådde sådant överflöd på präster att han ej fick prästvigas. Som rusthållare slog han sig därför ned på det fadern tillhöriga Håralycke. Då han tänkte kvarstanna i bondeståndet, friade han till en bondbustru i Stubbinge i Stenbrohult. Midsommardagen 1718 anhöllo de hos kh, Nic. Linnæus trolovning. Denna ingicks på så sätt att L. och hans hustru samt de båda kontrahenterna gingo ut i trädgårdén, där L. i lusthuset tillsporde dem, om de önskade taga varandra till äkta. Sedan de bejakat detta, tillsades fästmannen att giva fästmön en ring, varefter L. frågade i vad ändamål detta skedde. Här på svarade A: "Till den ändan i den heliga trefaldighetens namn, att bliva min hustru." Därefter räckte de trolovade varandra varandra händerna, varvid kyrkoherden "slog av" och tillönskade dem välsignelse. S. å. prästvigdes A. och blev adjunkt i Hagshult. Nu ansåg fadern, att fästmön var för simpel för sonen och förbjöd lysning. Sedan de olika parterna under ett par års tid skriftväxlat i domkapitlel synes fadern ha fått sin vilja fram. (Sv. Linné-sällskapets årsskrift 1928. s, 39) A. blev 1721 komm. i Hallaröd men då lönen var för ringa fick han 1722 transport hit. Unter hans tid (1725) byggdes Kävsjö kyrka. Död 16 juni 1740.

Gift
med Marta Maria Svalander änka efter komm. här Nic. Ingergerman.

7. Carl Magnus Svalander, 1742. Född den 11 dec. 1710, son till kh. i Åker Joh. Svalander d.y. och Gertrud Persdotter Falck. Skol. i Växjö 1721. stud. i Lund 1734, komm. här 1742. Död (5 veckor efter tillträdet) den 5 juni s. å.

8. Simon Nordstedt 1742 -66. Född i Hultsjö den 24 nov. 1707, son till bonden Peter Johansson i Dolby och Ingrid Månsdotter. Skol. i Växjö 1726, stud. i Uppsala 1737, prv. i Kalmar av biskop Schröder 24/6 1742, komm. här s. å. Död av lungsot den 7 juli 1766.

Gift
25/5 1743 med Hedvig Margareta Svalander, f. 13/3 1713, dotter till kh. i Åker Joh, Svalander d. y. överlevde mannen.

Barn:
- Gertrud, f. 1744.
- Petrus, f. 15/10 1749, lektor i Växjö och kh. i Vernderslöv.

9. Jonas Nylander, 1767- 87. Se kh. 1 Kulltorp.

10. Abraham Almén, 1788-1800. Se kh i Kulltorp.

11. Carl Lund, 1801-22. Född i Stenberga den 10 nov. 1752, son till rusthållaren Jonas Zachrisson i Boda och Stina Jacobsdotter. Tog jämte sina bröder i Kulltorp och Hylletofta tillnamnet efter morbrodern, prosten Carl Lundh i Fröderyd. Skol. i Växjö 1764, stud. i Åbo 1773, disp. 1777 (de eloquentia veterum sviogothorum, p. I, pres. G. Tidgren), tjänstgjorde sedan vid Åbo hovrätt, e. o. tjänsteman i kammarkollegii advokatfiskalskontor 1780, prv. 15/12 1781. Huspredikant hos friherriinnan Augusia Juliana Wrangel på Yttersjöholm i Långaryd 1785, komm. här 1801, tilltr. 1802. Död den 20 febr. 1822.
L. var en begåvad och kunnig man, som bl. a. skrev franska och latinska brev utan lexica. 1787 angreps han emellertid av en sjukdom, som liknade den s. k. predikosjukan. I sin utförliga levernebeskrivning, nedskriven 1809 och förvarad i Lagergrens samlingar, berättar han att han anfölls därav, då han som nådårspredikant i Kulltorp adventssöndagen ovannämnda år skulle rida till Gnosjö för att predika.
Först styvnade händer och armar och stodo rätt upp i luften men slaknade sedan. Hästen gick fram med honom till kyrkan, där han avlyftades stum. Sedan han begynt tala, kunde han ej tiga och höll nu förfärliga straffpredikningar för det kringstående folket. Han såg syner och hade uppenbarelser.
I himlen varseblev han Gustaf I och alla excellenser och prelater vid ett bord med likörer och läckra rätter. Et annangång tyckte han sig se alla Europas kejsare och kungar med kronor på huvudet, men de lutade till fall och ramlade den ena efter den andra.
Hans galenskap kom till uttryck i en 23/9 1788 till domkapitlet insänd skrift, som gav detta anledning att omedelbart avstänga honom från tjänstgöring. Nu begav han sig i stort elände uppåt Västergötland och Värmland för att söka informatorsplats. Med häst och kärra åkte han omkring, vart hästen ville gå. Så kom han först 6 mil ovanför Filipstad och sedan till Virserum i Kalmar län. Långa sträckor gick han, tills fötterna sårades och fastläktes vid skorna. Ingen tog någon vårdnad om honom, och han utstod gruvliga lidanden. Sedan han besökt även Blekinge, var han en kort tid informator hos kapten Rothlieb på Tribäck i Kalmar län. Även undervisade han 1789 löjtnant Roupes barn på Stora Segerstad och predikade midsommardagen s. å. i Reftele kyrka, varöver kh. Elmgren klagade hos domkapitlet.
Efter att ett par gånger ha varit intagen på Jönköpings hospital, sista gången 1794 ansågs han så återställd, att han kunde tillåtas prästerlig tjänstgöring. Som adjunkt i Bergunda Sökte han 1801 Kävsjö sacellani och fick vid valet den 22 mars s. å. enhällig kallelse.
L. var, säger J. E. Lagergren, ett fenomen i mänskligheten, en gåta, som ingen förmått att fullkomligt lösa. Han var på samma gång klok och galen och detta ej endast under början av sin sjukdom utan livet igenom. Då man om dagen hos honom ej kunde finna ringaste anledning till förvirring, varken i tal ellör skrift, var förhållandet alldeles motsatt på natten. Då skrev han ständigt och sov föga. Av dessa nattliga gallimatismer som han ansåg vara gudomliga uppenbarelser, funnos efter hans död hela kistor fulla. Säkert är, att religionsgrubbel varit huvudorsaken till hans sinnes svaghet. Flera elementer tyckas därtill ha bidragit. Däribland framskymta grubblerier i den fornnordiska och kristna religionsfilosofien, mörka betraktelser över hans egenställning, obelåtenhet med förmän och styrande, kort sagt, missnöje över alla livets förhållanden.
Han kallade sig "den olyckligaste av människor." I början av sin sjukdom skrev han endast s. k. domedagsepistlar, dem han utsände när och fjärran kring alla landsändar, framförallt till biskop Wallquist och konsistorium. Det var isynnerhet dessa skrivelser, som bragte honom på dårhuset.
Sedan han därifrån bombarderat domkapitlet med förnuftiga och alldeles korrekta skrifter på franska och latin, återfick han ämbetet, dock med tillsägelse att aldrig mer kringsända några domedagsbrev. Detta svåra villkor höll han sedan någorlunda. Endast hans få närmaste förtrogna fingo nu under strängaste förbehåll om obrottslig tystnad del av hans uppenbarelser. I största hemlighet skrev han, vad han kallade "domböcker", vilka sedan som ädla pärlor skrinlades. Ofta förnam han, huru satan flög över honom, och vad som av hans ännu kvarvarande förstånd invändes mot hans galenskaper, ansåg han merendels ingivet av denne. Om dagarna var han "en stilla och uppbygglig man" och kunde, trots sina besynnerligheter, sköta sin tjänst till sin död. (Lag. saml. KB; Wgrn; VDA 1788: 456, VDP 8/10 s. å. Sam. Heurlin t. Stricker 15/ 1788 och 12/1 1790, KB; Wallquists saml. II: 60-62, Strängnäs stiftsbibl. (här 3 brev fr. L. t. W.).

Gift
4/3 1803 med Johanna Ekmark, f. 5/7 1782, död 28/3 1822, dotter till kh. i Tofteryd Petrus Ekmark.

Barn:
- Pehr Zacharias, f. 28/4 1807, lantmätare i Älvsborgs län.
- Anna Christina, f. 5/7 1840, gift med fanjunkaren Johan Thenberg i Bubbarp, Stengårdshult.

12. Carl Johan Unnerus 1822-47. Se komm. i Ölmestad.

13. Pehr Petersson 1848-50. Se kh. i Fröeryd

14. Adolf Fredrik Ling, 1851-74. Se kh. i Vislanda.

15. Johan Magnus Wibom, 1874-77 Född i Tolg den 2 sept. 1831, son till sederm. kh.i Åker Åke Henric Wibom och Jeanette Sophie Granbom. Stud. i Lund 1851, prv. 14/6 1856, komm. här 1874 tilltr. 1876. Saknade icke begåvning varken för studier eller ämbetet, men den kom ej till utveckling eller användning. Utan stål i karaktären och kraft i viljan drogs han till dåligt sällskap och föll för de mötande freslelserna. Ekonomiska svårigheter torde härill ock hava bidragit. Till komm. här valdes han för sin gamle faders skull. Vid sin bortgång vid 46 års ålder yar han djupt förfallen. (A. Qvennerstedt: Smålandsminnen Från ett kamratmöte i Växjö 1888. Lund 1891 s.39. 55). Död den 5 jan. 1877.

Gift
1864 med Hedvig Elisabeth Tranchell, f. 24/5 1843, död i Lidköping 1898, dotter till grosshandlandlanden i Göteborg O. P. Tranchell och Hedvig Lovisa Dahl.

Barn:
- Anna Jeanette f. 1865.
- Emma Helena f. 1860.
- Åke Magnus f. 1868.

16. Sven Johan Norrlin 1877—82. Se kh. i Vederslöv.

17. Sven Emil Hagberg 1882-02. Se k i Rogherga

18. Frans Oscar Carlberg 1893-94 Se kh. i Hultsjö.

19. Arvid Albin Andersson 1895 -99. Se kh i Bäckseda.

20. Carl Otto Sjöstedt 1900- Född i Våxtorp den 10 okt. 1863, son till hemmansägaren Sven Peter Andersson och Inga Lisa Svensson. Mogenh.-ex. i Västerås 1890, stud. i Uppsala (Västm.-Dala nation) s. å. teol, fil. ex 1891, teor. teol. ex. 1894, prakt. teol. ex. 1896, prv. 10/1 1897, komm. här 1900, tilltr. s. å.

Gift
25/4 1901 med Edith Ingeborg Julie Böös f. 2/6 1874 f. i Hammeda dotter till kronolänsmannen Måns Böös och Julie Thim.

Barn:
- Carl-Axel, f. 13/6 1902, jur. stud.
- Sven Erik Teodor, f. 17/1 1905, student, i Nordamerika.
- Johannes Arvid Lennart. f. 30/6 1907, på landsfiskalskontor
- Ernst Gustaf, f. 6/3 1909, student
- John Benjamin, f. 21/2 1911, handelsbiträde
- Martin Edvard. f. 18/3 1913, stud.

Tillbaks  
Till startsidan