1. Lars, "Mycke fattig man Laurens L. i Danes capilan" erhöll 1566 av ståthållaren Carl Gera 2 tunnor råg och 2 tunnor korn, emedan han satt "i en starkir lands- wägh" och jutarna rövat från honom allt vad han ägde. (KA). Socknen led svårt av nordiska sjuårskriget. I 1570 års fogde räkenskaper uppräknas en del gårdar såsom ödelagda genom våldgästning av "skåtter, tysker och wesgöter."

2. Gabriel Rohim, 1673-92. Uppgives av Wieselgren ha varit pastor har till sistnämnda år, då pastoratet förenades med Bolmsö. Se kh.-serien.

3. Lars Schierbeck, 1693-94. Stud. i Åbo 1688, prv. 26/7 1693 komm. här s. å. Död 1694 vid 32 års ålder och begraven den 16 april s. å.

4. Johan Ringius, 1694-1714. Bondson från Konga i S. Sandsjö. Stud. i Åbo 68O, komm. här 1694. Hade 8 tunnor i lön av kyrkoherden. Död 1714

5. Jonas Cromænius 1715-41. Född 1671 på Kromansö i Habo förs. Skara stift. Stud. i Lund, prv. i Växjö, kh. här 1715. Fick 1735 varning för ett mässfall, hustruns oskickliga leverne samt vanvård av bostället. Kallades "trollprästen" och säges ej ha kunnat dö, förrän en militär stuckit sin värja genom taket. (Wgrn). Död den 6 aug. 1741. Gift
17/3 1717 med Ingrid Persdotter, änka efter komm. i Jälluntofta Magnus Gumælius
Barn:
-Johannes Theophilus, f. 1/6 1728.
-Christina Catharina, gift i Kärda 4/11 1744 med korpralen Jonas Krook.

6. Magnus Svanbeck, 1742-88. Bondson från Fryele kvarn i Fryele, född där den 8 mars Skol. i Växjö 1721 och på Visingsö 1730, stud. i Lund 1734, prv. 1739, komm. här 1742 tilltr. 1743. På hans ålderdom voro dannäsborna missbelåtna med honom, de förklarade i en skrivelse till domkapitlet, att de ej ville hans ofärd utan snarare skulle öka än minska hans lön, blott han lät bli att predika. De sade sig "uti långlige tider måst vidkännas svage och mindre uppbygglige kapellaner." Sedermera domprosten i Lund Kristian Wåhlin vistades 1781 som informator på Dannäs herregård och predikade därvid ofta i kyrkan (se P. G. Ahnfelt: Studentminnen 1, s. 266). S. bar långt skägg, under söckendagarna instucket i en pung, och gick klädd i en luden, brokig kalvskinnströja. Död den 14 juni 1788.

8. Pehr Niclas Wieslander, 1805-07. Se kh. i Odensjö.

9. Nils Anders Odén, 1809-17. Se kh. i S. Ljunga.

10. Daniel Molander, 1817-30. Född i Moheda den 1 jan. 1779, son till bonden Sven Nilsson och Ingrid Månsdotter. Skol. i Växjö 1793, stud. i Lund 1800, prv. 2/4 1804, komm. här 1817, tilltr. 1819, pastoralex. 1827. "Mycket besvärlig för konsistorium, av vilket han ifrågasatte enskilda småskulders betalande. Mindre lycklig i livet, fick han ock en ömklig död, vållad av en fläskbits fastnande i halsen". (-tw-: Ant. om gymnasister i Växjö). Fick 1828 "permission på obestämd tid". Kallades "profeten i Törnestorp" och var kontraktets siste storsupare bland prästerskapet. (Nordin t. Tegnér 1/8 1830). Död den 6 febr. 183O. Gift

14. Hampus Frans August Lönegren, 1858-67. Född i Hylletofta den 2 april 1822, son till sedermera komm. i Söraby Johan Peter Lönegren och Sophia Catharina Kyhlberg. Efter studier i Växjö stud. i Lund 1842 och i Uppsala 1844, teor. och prakt. teol.ex. 1845 prv. 16/11 s. å., komm. här 1858, tilltr. 1859, pastoralex. 1864, predikant vid straffängelset i Varberg 1867, tilltr. genast, erhöll infödingsrätt i Göteborgs stift s. å. regements pastor vid första Göta artilleriregemente 1871, ledamot av Det Nord. Oldskriftsselsk. i Köpenhamn 1854 och av styrelsen för Göteborgs bibelsällskap 1871, ordf. i Göteborgs sfifts missionssällskap 1875. Död i Göteborg den 18 nov. 1902.
L. har i Dannäs efterlämnat minnet av en mycket nitisk och ordningsälskande man. Till sättet var han sträng och till lynnet häftig. Han ansågs mycket lärd, särskilt i medicinen, som han säges ha studerat. Också gav han sina sockenbor många goda råd i sjukdomsfall. Praktiskt intresserad var han socknens förste ordförande i kommunalstämma och kommunalnämnd. Han bodde ej på bostället Stora Törnestorp utan inköpte den i närheten liggande gården Dragaryd, som han väl bebyggde.
In i ålderdomen hyste han livligt intresse för alla kyrkliga och humanitära frågor. Som regementspastor deltog han i bildandet av Göteborgs prästsällskap, i vars sammankomster han alltid var en flitig deltagare. För skön konst hade han mycket sinne, särskilt var han stor älskare av musik. Ålderdomen blev för honom en svår prövotid. Han var nämligen de sista åren blind och därtill nästan döv. Särskilt för att kunna läsa den heliga Skrift lärde han sig dock blindskrift. En episod, som härmed sammanhänger, må anföras.
Sedan den gamle med stor möda lärt sig blindskrift efter ett visst system, beställde han åtskilliga bibelböcker, avfattade med sådan skrift. När böckerna anlänt, mottog han dem med livlig glädje, satte sig ned och öppnade dem för att läsa men fann då, att deras system var ett helt annnat än det han lärt sig. Hans djupa bedrövelse låter sig snarare tänka än beskriva. Emellertid satte han sig snart in i även det nya systemet och kunde därigenom i sin ensamhet sysselsätta sig med sitt älsklingsstudium.
(Muntl. o. skriftl. meddel. K. Kleberg: Minnesteckning över avl. ämbetsbröder vid Göteborgs stifts prästmöte 1903. Gbg s. å.).

15. Lars Lundgren, 1868-80. Se kh. i Åker.

16. Axel Emanuelsson, 1881-99. Se kh. i Ölmestad.

17. Frans Axel Jacob Allgulin, 1900-18. Se kh. i Långaryd.

18. Axel Jonatan Eile, 192O-. Född i Bredaryd den 11 april 1887, son till hem.-ägaren Johannes Johansson och Ida Kristina Bengtsson. Mogenh.-ex. vid Lunds priv. elem.-skola 1904, stud. i Lund s. å. fil.kand. 19O7, e. o. tjänsteman vid Sveriges riksbank 1907-1O, fil. magister i Lund 1914, teol. kand. 1917, prakt. teol. prov s. å., prv. 23/12 s. å., komm. här -1920 tilltr. s. å.
Gift
27/4 1920 med Ruth Nanna Lundell, f. 1 Bredaryd 14/6 1888, dotter till fabrikören August Lundell och Eva Andersson.