Herdaminnen Fryle

Fryele Kyrka

FRYELE PASTORAT. Omfattar för Fryele (FrØale 1299) och Hagshult (Haxsiohult 1299) Båda kyrkorna äro av sten, den i Fryele byggd 1788. den i Hagshult troligen från medeltiden. Folkmängden 1/1 1930 utgjorde i Fryele 1 058 och i Hagshult 527 personer på en areal av resp. 12130 och 6729 har.

Kyrkoherdar.

1. Geniutus, 1299 Upprättade 25/6 d. å. sitt testamente, vari han gav medel till kyrkobyggnad i Fryele och gåvor till varje präst i östbo. Sin gravplats valde han i Nydala. (DS n :r 1275).

2. Thorirus, 1322 -33 Sigillvittne 2/7 förstn. år. (DS n :r 2335). Var 1328 ett av vittnena vid de påvliga legaterna Johannes och Bernardus undersökningar om förhållandet med biskopsvisitationerna i Linköping stift. (DS nr: 2653 Kyrkohis. årsskr. 1912 s. 151 .) Nämnes som sigillvittne 16/1 1333. DS nr: 2961)

3. Mathias. 1349 Nämnes som kh. här förstn. år ( Kyrkohst. Årssk. 1930 s. 118 och 20/3 sistn. år. (SD n :r 4550)

4. Petrus Rampnusson, 1353-84 Son till Raffnerus i Öja Fryele Församling, och Christina Jacobsdotter. Nämnes i ett 20 tal brev från ovannämnda år (tidigast 22/5 1353 och sist 21/8 1384. Kallas prost 1382. (SRP: B 15. fol. 337. RA jfr även SD n :r 1868)

Barn:
- Sven kaplan vid jungfru Marias kapell i Linköping.
- Gudmund
- Rampe, faderns efterträdare

5. Rampne Pætersson 1389-99 Se kh. i Rydaholm.

6. Rasmus M. 1556-66 Död 1566. (KA)

7. Michael Erici, 1567-69 Riksdagsman 1569. (KA Wgrn)

8. Magnus Nicolai, 1570-1607. Gav till Älvsborgs lösen 1571 16½ mark penn. och 3 kvint. silver. Fick 1572 skattefrihet för klosterhemmanet Granstorp emedan prästgården blivit bränd av fienden. Var riksdagsman 1590 och underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Död omkr. 1607.

9 . Andreas Theodori 1609-12. (KA).

10. Haquinus Petri, 1613 -15. Se kh. i Björkö.

11. Sveno Magni 1615 -38 Broder till Johannes Magni i Tidaholm, Blev kh. i Tofteryd 1609 och kom hit 1615. Död den 8 jan. 1638.

Gift med Kerstin Assarsdotter som levde 1644
Barn:
- Ahasverus komm. i Hagshult
- Märta, gift med en hospitalsföreståndare i Växjö (Före Joh. Humerus).
- Gyrit gift med eftertr.
- En dotter f. 1621 hade varit trolovad med komm. i Våthult Haquinus Nicolai.

12. Johannes Chnistophori Dusæus 1638-43. Sonson till kh. i Åker Jonas Jonæ Dusæus. Förut komm. i Ödestugu och blev kh. här 1638. Död pingstlördag 1643.

Gift med Gyrit Svensdotter, f omkr. 1672, dotter till företr
Barn:
- Arvid, bonde i Leda.

13. Jöran Osængius 1645-60. Se kh. i Annerstad.

Biskopen och konsistorium i Växjö förfrågade sig hos regeringen angående O:s utnämning till kh. här, varpå 21/10 1643 kom svaret, att pastoratet ej var regalt och att konsisturium därför ägde utnämna vilken prästman, som därtill befanns lämplig. (Eckli.saml. RA).

14. Sveno Komstadius, 1661-62. Var 1654 huspredikant hos fru Karin Bielke på Ekhammar. Han begärdes 1661 av översten Staffan von Klingspor och ryttmästaren Anders Månsson m. fl. till kh. i Fryele. Fullmakt utfärdades av domkapitlet 24/7 s. å. och han skulle omedelbart installeras. I brev 26/2 1662 omnämnes han som död "för några dagar sedan."
Gift och hade många barn.

15. Andreas (Laurentii) Floijerus, 1662-73. Född i Barkeryd 1617. son till kh. Laurentius Andreæ. Stud. i Dorpat, disp. 1640 (de republica, pres. J. E. Stregnensi), 1644 (disp. duodec. in octo libras Aristot. de naturali auscultatione, samme preses), 1646 (disp. theol. in cap. XVII av. 1 usqu. ad fin. d. evangelistæ Johannis, pres. A. Virginius) och 1647 (de motu orporis naturalis in genere. pres. J. E. Stregnensi), prv. där 1650. Var i 8 år rektor vid skolan i Nyanskans i Ingermanland men måste vid ryssarnas infall 1655 fly med hustru och barn, lämnande all sin egendom i sticket. Han bodde 1657 i Barkeryd utan tjänst och fick 1660 kungl. rekommendation till första lägenhet, varav han kunde vara förtjänt. Blev kh. här 1662 och häradsprost 1672. (Lag.). Död 1673 (före 21 aug.) och begraven av biskop Baazius.

Gift med Elisabet Zachrisdotter Torpadia. f. 1639, död 1711, begr. 9/10, dotter till kh. i Torpa, Link. stift, Zacharias Torpadius. En supplik från henne 1676 om hjälp i hennes stora fattigdom finnes i Eckl. saml RA.
Barn:
- Lars.
- Elisabet.
- Kirstin. död 16/4 1735. 78 är, gift med Anders Svensson i Musebo.

16. Zacharias Petri Melovius, 1675-1714. Född i Älghult 1632, son till bonden Per i Skinnaremåla. Tillnamnet tog han av ett grekiskt ord, som betyder skinn. Stud. i Åbo 1656, stipendiat 1660-66, disp. 1664 (de vet, et nov. testamenti natura. harmonia atque discrimine, pres. E. Svenonius). prv. 6/12 1668, komm. i Hälleberga s. å. och i Jönköping 1672, kh. här 1675, förordnad s. å. att predika vid nästa prästmöte. Prost 1708. Död 1714 (före den 17juni).

Gift med Sara Håkansdotter Stalena. dotter till kh. i Älghult Haquinus Laurentii Stalenus.
Barn:
- Zacharias, f. 1681, död 11/1 1691.
- Elisabet, döpt 7/11 1685
- Catharina Margareta. gift med kh. i Nottebäck Andreas Fornander.
- Sara, gift 2/2 1706 med lantbrevbäraren Zach. Ahlgren.
- Johannes. f. 1686, död, i krig.
- Magdalen gift med eftertr.

17. Jonas Petri Aspelin, 1714-29. Född i Vrigstad 1663, son till bonden Pehr i Kyrkarp. Namnet togs efter en asp och en lind på gården. Skol. i Växjö 1677, stud. i Uppsala 1688, disp. 1696 (de necessitate ac indole pactorum, pres. J. Schwede) och 1697 (de ortu et progressu geographiæ pres. A. Spole), magister sistn. år. prv. 9/12 1702, kh. här 17/6 1714. tilltr. 1715, orerade vid prästmötet 1720. Död den 14 okt. 1729.
Gift 15/2. 1705 med Magdalena Melovia, f 4/9 1739, dotter till företr.
Barn:
- Elisabet, f. 22/11 1705, gift med kh. i Kulltorp Joh. Limnelius.
- Catharina. f. 1707. döpt 9/1, 1746. gift med kronobefallningsmannen i östbo Jonas Allman.
- Petrus och Helena, ff. 1709, döda s.å.
- Helena, f. 15/5 1710, gift med komm. i V. Torsås Sven Rothovius.
- Zacharias, f. 12/11 1711. död som gymnasist 1729.
- Petrus, f. 1713, död 1722.
- Samuel, f. 1715, död 1718.
- Sonja Christina. f. 1717, död 1723
- Samuel f. 18/10 1716 (1718?) komm. i Älmehoda.
- Elia f. 7/9 1721. kh. i Långasjö.
- Sara Margareta f. 1727 död 1729.

18. Andreas J. Höök, 1731-66. Född i Åker den 25 mars 1679 son till länsmannen Jon Thoresson i Högabråte och Brita Andersdotter Björkman. En farbroder till fadern var kh. i Alsheda -Petrus Hök-. Skol. i Växjö 1689, stud. i Åbo 1700, disp. 1704 (posifiones qu physicæ de origine colorum. pres. P. Hahn) och 1707 (de horizonte ejusque officiis pr pres. L. Tammelin), magister s. år. prv. av biskop Svedberg i Skara 14/8 1710. regementspräst vid Jönköpings regemente 1711, deltog i kommenderingen till Pommern 1711- 15, tillfångatogs sistn. år men frigavs och hemkom s.å. Var 1718 med regementet i Fredrikshald. Pastoralex. 1731. och kh. här s. å. Respondent vid prästmötet 1736. prost 1756. Död den 3 sept. 1766.
H. erhöll 1710 kungl. senatens fullmakt på Algutsboda pastorat, vilket. dock s. å. genom en av Karl XII i Bender utfärdad fullmakt gavs åt lektor Stålhös. Trots löfte om lektoratet efter denne gick H. miste även om detta. Sedan han redan skrivit sitt inträdestal "de scholis carumque in republica necciestate." I stället blev han regementspräst vilken besvärliga syssla han innehade i 20 år. "Han är i sine studier en vacker och lärd man". skrev biskopen om honom 1727. I kapitlet synes man dock ha haft ett och annat att anmärka mot hans leverne, 1731 hade konsistorium utfärdat fullmakt på Fryele pastoral för hospitaissysslomannen Esaias Trellman, men sockenborna begärde hos kungl. maj :t att i stället få H. Han hade mycken omsorg om kyrkobyggnaderna, lät utvidga och måla Fryele kyrka och så gott som helt ombygga den i Hagshult. Om hans person skriver Lagergren: "Var av ett allvarsamt väsende och jämn i all sin vandel. Kunde aldrig tåla eller höra, att någon svor utan påstod, att en svärjare är den odrägligaste människa på jorden. Vann, ägde och bibehöll sina åhörares kärlek, vördnad och förtroende intill och efter döden, varföre och hans namn ännu lever i kär hugkommelse." (Lag. samt., KB; VDA 1726: 39; VDP 1727 9/8 § 1). Likpredikan och personalier av prosten Ståhl i Värnamo samt sorgekväden över H. av löjtnanten Carl v. Völschow och komm. Sam. Aspelin finnas i Wallquists saml. Strängnäs stiftsbibl. (bd 5, n:r 34-35).

Gift 17/8 1735 med Ebba Falkengréen, f. 1700, döpt 26/8, död 7/2 1795, dotter till överstelöjtnanten och kommendanten på Kalmar fästning Christoffer Falkengréen och Christina Margareta Klingspor.
Hon var förut 2 gånger gift:
1) 31/1 1714 med löjtnanten Erik Gustaf v. Hirscheit, död 1715
2) 6/5 1725 med kaptenen vid Kalmar regemente Josua v. Völschow, död 1732. Likpred. och personalier över henne finnas i Wallquist. saml. Strängnäs stiftsbibl. (bd 4 n:r 41)

Barn:
- Christoffer, f. 27/6 1726. kronobefallningsman i östbo. död 2/4 1811.
- Jan Fredrik f. 19/9 1727. död 22/2 1728.
- Theodori f. 20/9 1739, död 1/5 1740.
- Birgitta Elisabeth. f. 2 1740. gift 11/10 1768 med mönsterskrivaren vid adelsfanan Jonas Berevall.
- Ulrica Christina, f. 4/9 1742. gift med eftertr.

19 Nils Stocke, 1767-86. Född i Näshult den 10 jan. 1724. son till kh. Jacob Stocke och Maria Elisabet Ulmstedt. Stud. i Lund 1743, disp. 1747 (de valore trina climensionis, pre. L. Liedbeck) och 1748 (de calculo trinæ dimensionis samme preses). magister sistn. År konsistorieamanuens i Växjö s. å. skeppspredikant på linjeskeppet Södermanland under kryssning i medelhavet 1755 - 56 efter hemkomsten huspredikant hos greve v. Seth på Hörle, v. pastorstitel 1764, pastoralex. 1766, komm. här genom enhällig kallelse 1767 opponent vid prästmötet 1735. prost 1783. Död den 8 febr. 1786.
"En foglig, god och älskvärd man (Lag.). Under expedetionen till Medelhavet. som var riktad mot de därvarande sjörövarna, skrev han en dagbok. som nu finnes i Växjö stiftsbibliotek (man 8:o n:r 26) . "Den lämnar", säger G. Wetter, "i ett enkelt och flärdfritt språk underrättelser om Helsingör och dess kyrkor. Kullen, om åtskilliga fisk och fågelarter, om ankomsten till Salée, om Cadix, husens byggnadssätt och inredning, om levnadssättet, kläder, lasarettet, kyrkoceremnonier, om ankomsten till Malaga den 3 aug. om jordbävningen därstädes allhelgonadagen, om Lissabon, dit skeppen på hemresan för motvind och stormar måste inlöpa och huru jordbävningen där knappast lämnat ett hus oskadat." (VStr 1845: 6). I stiftsbiblioteket förvaras även Stockes på resan medförda stambok, vari hans gynnare och vänner i och utom Sverige tecknat sina namn och ett minnesord. Bland andra, som skrivit i boken, märkas officerarna på fartygen Södermanland och Uppland, biskop Osander. superintendenten Muhrbeck i Karlskrona, domprost Bælter, Växjö domkapitels ledamöter, rector scholæ Joh. Rogberg, konrektor E. Colliander, docenterna Joh. Faxe och N. R. Brocman i Lund, flera präster i Växjö och Lunds stift, såsom O. Ståhl, P. Lundelius, P. Hjelmgrehn. O. Floderus, A. Raab, m. fl. Även svärfadern Andreas Höök har, ehuru flera år efter Stockes hemkomst, där nedskrivit en minnesvers.

Gift 28/1 1701 med Ulrica Christina Höök, f. 4/9 1712, dotter till företr. och omgift med eftertr.
Barn:
- Maria Elisabeth, f. 3/6 1761. död 9/9 s.å.
- Jacobina, f. 16/5 1762, död 12/6 s. å.
- Margareta Elisabet, f. 15 1763. död 1766.
- Ulrica, f. 13/2 1765. död 25/11 1835, g. 25/2 1787 med handelsmanen Erik Johan Ljungberg i Karlskrona.
- Andens Jacob, f. 23/9 1766, död 22/1 1707.
- Daniel, f. 25/10 1768. död 4/6 1769.
- Nils. f. 17/3 1771. död 1772.
- Nils. f. 15/8 1773. kh. i Åseda.
- Fredrik, f. 28/11 1775. kh. i Fröderyd.
- Carl Christoffer, f. 24/12 1776, död 7/3 1777.
- Juliana, f. 3/2 1778, död 16/10 1840, gift 1809 med lantbrukaren Per Ekwurtzel i Sörsjö, Värnamo.
- Margareta Elisabet, f. 19/12 1779. gift med komm. Carl Fredrik Ekwurtzel i Gränna.
- David, f. 25/10 1781, död s.å.

20. Jonas Ljungberg, 1786-1828. Född i Ljungby den 25 okt. 1747, son till komm. Sven Ljungbergh och Anna Maria Gahm. Stud. i Greifswald 1768, disp. 1773 (theses miscellaneæ och de præstantia & utilitate theologiæ naturalis), magister s. å., prv. 18/12 s. å., konsistorieamanuens 1778, kollega i Växjö 1780, kh. här 1786, tilltr. 1787, prost 1796, opponent vid prästmötet 1798.
"Hade med sin lockperuk särdeles likhet med Voltaire. Vid mer än 70 års ålder red han i carriére, kanske till en dulcinéa i skogen. Var ej utan kunskaper och talte väl latin. Hade mycket besvär att kvarhålla åhörarna, då han beträtt predikstolen där han lade nyckeln, att ingen fick gå ut genom sakristian, förrän han slulat. Men församlingen skaffade sig rätt att ej höra mer än en timme genom domkapitlets resolution".
(Fors., bd 13). Under L :s tid uppför des nuvarande kyrkan, för vilket han berömmes i Växjö stiftstidn. 1798 nr 2. Död den 30 mars 1828.

Gift 1) 1779 med Mariana Alin , f. 1755, död 29/7 1782, dotter till domprosten i Växjö Nils Alin;
2) 25/2 1787 med Christina Ulrica Höök, f 6/9 1817, dotter till företr.
3) 1818 med Johanna Helena Bergvall, f. 6/7 1795, död i Gällaryd 22/1 1857, dotter till kh. i Åker Bengt Bergvall.

Barn:
- Sven Niclas, f. 16/2 1781, död s. å.
- Christina Mariane, f. 9/1 1820.
- Johanna Ulrica, f. 7/12 1821.

21 Magnus Bengtsson, 1828-42. Född i Söraby den 7 sept. 1780. son till Bengt i Borlanda Skol. i Växjö 1793, stud. i Åbo 1803, prv. 13/9 1806, pastoralex. 1818, komm. i Burseryd 1821, tilltr. 1822 (räknade här dubbla tjänsteår) Kh. Här 1828, tilltr.. 1828 prost här 1838. "Hans sköldemärke är godhet, fromhet, ärlighet och dygd." (Lagergren 1838). Död den 18 okt. 1842.
Gift 1822 med Christina Catharina Rylander, f. 1789. död 14/3 1864. dotter till regementsskrivaren Jonas Rylander och Elisabet Christina Renström.

Barn:
- Frans Johan, f. 22/9 1824, komm. i Kållerstad.
- Sophia Elisabet, f. 18/12 1827, gift med komm. i Hagshult Nils Peter Landgren
- Charlotta Christina, f. 17/4 1831, gift med kh. i Vislanda Adolf Fredrik Ling.
Tryckt skrift:
- Teser för pastoralexamen. Växjö 1814.

22. Anders Sjögren, 1843-66. Född i Växjö den 18 aug. 1788, son till skomakaren Peter Sjögren och Cajsa Norlin. Stud. i Lund 1809, prv. 5/4 1812, huspredikant hos amiralinnan Jegerschiöld s. å., vik. amiralitetspastor 1814 -15, lärare vid amiralitetsbarnhusskolan 1816, pastoralex. 1823, vik. fångpredikant 1823-27, kh. här 1843, tilltr. 1845. Räknade dubbla år 13/1 1823-27/11 1827.
Hade ett gott huvud, snabb uppfattningsförmåga och stor fyndighet att uttrycka sina tankar. Såsom framstående predikant var han i Karlskrona mycket eftersökt. Hans tid i Fryele fördystrades av strider med det för sin styvsinthet sedan gammalt kända folket. Var god mot de fattiga och hade ett känsligt men häftigt sinne. Död den 21juli 1866.
Gift med Elisabeth Dorothea Rundblad, f. i Karlskrona 21/12 1799, död 14/10 1863, dotter till styrmannen Carl Wilhelm Rundblad och h. h. Anna Dorothea

. Barn:
- Andrietta, f. 4/2 1822 död i Fryele 8/10 1857.
- Emma Gustava, f. 24/9 1823. död 6/1 1906.
- Carolin Aurora, f. 1828, död 1910, gift med kh. i Drothem Joh. Aug. Ahlberg.
- Christer Samuel Andreas, f. 11/5 1830, kh. i Moheda.
- Pehr Algot, f. 31/1 1833, underofficer.
- Elise Amalia, f. 13/11 1837, gift med kh. Vrigstad Alfred Bergholtz.
Tryckt skrift:
Teser för pasloralexamen. Växjö 1823

23. Carl Johan Tidander, 1867 -77. Se kh. i Väckelsång

C.M. Linndén
24 Carl Magnus Linndén, 1878 -92. Född i Väckelsång den 12 juli 1811. son Till hemmansägaren Johannes Eriksson och Helena Nilsdotter, Stud. i Lund 1833, teor. och prak teol. ex. i Uppsala 1838. Prv. 4/11 s. å. pedagog i Vrigstad 1856. pastoralex. 1866. kh. här 1878. tilltr. 1879. Död den 14 jan. 1892.
L. hade en lång prövotid som obefordrad präst. Han tjänstgjorde bl. a. hos den fruktade Virgander i Virestad, som ofta i brev till Tegnér och domprosten Elmgren klagar på honom, liksom på alla sina övriga adjunkter. I ett brev 15/2 1845 uttalar V. sin förmodan, att därest L. komme att stanna i socknen, "skulle genom hans oförmögenhet i begrepp och ovilja att lära, hopen snart förfalla i hedendom, vartill de genom den namnkunnige Sven Heurlins föreläsningar äro förut benägne. Efter ett stort antal provresor till olika ställen valdes L. slutligen med 40 tjänste- och 67 levnadsår till kh. i Fryele. Han var en stilla, fridsam man, i alla stycken redbar och rättrådig, och på hans vandel fanns ingen fläck. Men hans utförsgåvor voro små, och han hade en viss svårighet att i tal och skrift klart uttrycka sina tankar. De många gäckade förhoppningarna förlänade en prägel av dysterhel åt hans yttre företeelse, men då underrättelsen en om vunnen befordran nådde honom. bröto glädjen och tacksamheten starkt fram och taga sig hos den barnafromme mannen rörande uttryck. I sitt pastorat kunde han ej mycket uträtta och åtnjöt mesta dels tjänstledighet för ålder och sjuklighet. Det uppgives dock, att han skall ha verkat åtskilligt för skolväsendets förbättring. (Brev fr. J. Virgander t. Elmgren, tillhör fru H. Friberg, och t. Tegnér. LUB; meddel. av C. N. Östberg).
Gift med Julia Wikbom, f. 29/7 1840 död i Alsheda 17/11 1908 dotter till kh. i Myrsjö Abraham Wikbom. Barnlös

J. Nothin
25. Johannes Nothin, 1892-1920. Född i Hinneryd den 9 april 1846, son till hemmansägaren Anders Göransson i Nåthult och Elin Gunnesdotter. Mogenh. -ex. i Växjö 1870. stud. i Uppsala s. å. teor. och prakt. teol. ex. 1872. prv. 30/1 1873. komm. i Ölmestad 1876, tilltr. 1880 och i Våxtorp 1882. tilltr. 1884. kh. här 1892, tilltr. 1893. Död den 1 april. 1920.

J. Nothin. N. var till sitt yttre lik den kände komministern i Månsarp Karl Palmberg. med vilken han ofta skall ha förväxlats. Men därtill inskränkte sig också likhelen. I sina första prästår samarbetade visserligen N. med kyrkligt sinnade lekmannapredikanter och var i alltsa lågkyrklig men intet mer. Han älskade kyrkan och nitälskad för hennes arbete. På kort tid hade han avlagt sina akademiska examina, och hann därför icke förvärva sig mer än det dåvarande vanliga måttet av kunskaper för prästämbetet. Säkert. är dock att N. var utrustad med ett gott huvud ända dithän, att han i den delen höjde sig över flertalet av sina studiekamrater. Men detta kom ej ofta till synes. Han var nämligen inåtvänd, tillbakadragen och fåordig. Det var icke mången, som verkligen kände honom. Blev det någon förunnat lyfta upp främlingskapets slöja, upptäcktes både huvudet och hjärtats begåvning, ej minst guldet i hans hjärta. Synnerligen intressant var att giva akt på N. i en sällskapskrets. Tyst satt han i skymundan med huvudet tillbakalutat om möjligt stött mot en vägg. Uttalades förhastade och snedvridna meningar, syntes glimten i ögat och ryckningen i mungiporna på N. som både såg och hörde. Ett vackert drag hos honom var hans blida omdöme om medmänniskor, även om han blivit förorättad.
N. var en långt följd av år en god, gärna hörd predikant. vars predikningar voro upphyggliga med evangeliskt tonfall. Längre fram kom han att besväras av en obotlig halsåkomnma, som gjorde det mycket svårt för honom att göra sig hörd. Detta i förening med den avoghet. som mötte från en okyrklig församling i saknad av förståelse för sin herde smärtade honom djupt. Så länge den blida, ädla kvinna med vilken han var förenad i ett sällsport lyckligt äktenskap levde, skapade de till ersättning ett hem, rikt på glädje och trevnad. När hon gått bott kände sig den gamle kyrkoherden ensam och övergiven, såsom en främling bland främlingar. Hastigt och utan märkbara förbud gled han över gränsen från jordelivet. (P. Hylten)
Gift 14/ 8 1879 med Anna Josefina Ulrica. Bengtsson f. 7/3 1858. död 21/12 1908. Dotter till komm. I Kållerstad Frans Johan Bengtson.

Barn:
- Erik Johan Anders f. 21/1 1881, byråingeniör i järnvägsstyrelsen
- Torsten Karl Viktor f 16/2 1881 generaldirektör i lantmäteristyrelsen f.d. justitsieminister.

C.J.L. Olsson
26. Carl Johan Ludvig Olsson, 1920 Född i Johannes förs. Stockholm, den 20 okt. 1861. son till lantbrukaren Johan Olsson i Vellanda och Gustava Eriksson. Mogenh.-ex. i Jönköping 1886, stud. i Uppsala s. å. teol. fil. ex. 1888, teor. och prakt. teol. ex. 1901., prv. 6/1 1902, komm. i Nävelsjö 1907, tilltr. s. å. och i Färgaryd 1.916, tilltr. 1918. kh. här 1920 tilltr. s. å.
Gift 17/10 1906 med Ellen Sofia Wirell, f. 18/1 1872, dotter till kh. i Skatelöv Joh. Wirell.

Barn:
- Hugo Carl Johan, f 1/3 1908, ingeniör.
- Folke Johan Emanuel, f. 24/7 1910, organist. Tillbaks
Startsidan