Kulltorps kyrka

KULLTORPS PASTORAT.

Omfattar församlingarna Kulltorp (Kulthorp 1346) och Gnosjö (Gnossrid 1328). I Gunna Johansdotters testamente 20/3 1411 erhöll Kulltorps kyrka en mark penningar och en ko, medan prästen i Gnosjö som tillökning till sitt boställe bekom en gård Norreboda. (SD n:r 1393). Enligt en gammal uppgift skulle Åsenhöga under medeltiden tillhört Kulltorps pastorat (se under Åsenhöga). Att Gnosjö till 1675 varit annex till Åsenhöga, såsom av Wieselgren uppgives, är oriktigt. Kyrkorna äro av sten. Den i Kulltorp är gammal, men tillbyggd 1803, den i Gnosjö uppförd 1885. Folkmängden 1/1 1930 utgjorde i Kulltorp 1287 och i Gnosjö 1317 personer på en areal av resp. 9011 och 5647 har.
     
Kyrkoherdar: 1. Suno, 1346-50 Sigillvittne 26/11 förstn. år. (DS II n:r 4120). Erhöll 2 mark i Margareta Uddsdotters testamente 4/9 1350. (SD n:r 4614). Han nämnes även 24/6 1360 och 29/11 1381. (SRP n:r 458, 1654). Sistnämnda år var han död.
2. Johannes 1371-83. Erhöll i kh. i Ulf`s i Långaryd testamente 15/8 förstn, år hans bästa skrin. Sigillvittne 15/40 1373 (SRP n:r 1067) och nämnes ännu 1383 (enligt Kyrkohist. Årsskr. 1930 s. 131).
3. Laurens, 1393 Sigillvittne 11/11 d. å. (SRP n:r 2696).

4. Botolf, 1411. Erhöll i Gunna Johansdotters testamente 20/3 d. å. en oxe och en silversked. (SD n:r 1393).

5. Petrus, 1469 Nämnes 1/11 d. å. (Kyrkohist. Årsskr. 1930 s. 131.)

6. Laffrens, 1543 Nämnes i Kammararkivets fogderäkenskaper d.å.

7. Andreas, 1545-50 Klagade vid konungsräfsteting i Värnamo 6/3 förstn. år "om något sölv, som Dackens parti tog ifrån honom och hörde Jöran Jönssons hustru till". (G. Berg: Bidrag till statsförvaltningen under Gustaf Vasas regering). Jfr Åsenhöga pastorats kh.-serie n :r 1.

8. Hans, 1551-57. Nämnes i Kammararkivets fogderäkenskaper d. å.

Herr Erik och herr Jöns, vilka nämnas i fogderäkenskaperna resp. åren 1558 och 1559, äro troligen hjälp- eller nådårspräster.

9. Laurentius Gudmundi Spegel, 1559-1600. Son till värendsprosten, kaniken i Växjö Gudmund Johannis Spegel och Kadrine Björnsdotter. Antages av Wieselgren ha varit kh. i Nottebäck, innan han 1559 blev kh. här. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593. Han upptecknade 1594 sin släkttavla i ett exemplar av Revelationes S. Birgittæ tryckt i Lybäck 1492 (se 0. Wallquist: Eccl. Saml. 8:de fl. s. 616 ff.). Red ihjäl sig juldagsmorgonen 1600 på vägen över bergssträckan Klackarne till Gnosjö. Under hans tid brändes kyrkan och prästgården av danskarna.

Gift
med Hebla Nilsdotter, dotter till biskopen i Växjö Nicolaus Stephani.

Barn:
- Gudmundi, kh. i Korsberga.
- Eskil.
- Knut.
- Siggo.
- Sven.
- Lars.
- Cecilia, gift med kh. i Korsberga Magnus Michaelis.
- Birgitta, gift med komm. i Ramkvilla Haquinus Petri.
- Ebbla.

10. Johannes Petri Slethoegius, 1601-52 Troligen son till kh. i Slätthög Petrus Benedicti. Kallas av Wieselgren Gahm. Anklagades 1605 för att i pesttiden 3 år dessförinnan ha ihjälslagit en man vid namn Hägge Ingemarsson, vilken föregav sig kunna genom "skärsel" uppleta bortstulet gods. Herr Jöns hade flera gånger med ord bestraffat mannen härför, ävensom uteslutit honom från Guds församling, allt utan resultat. Vid möte med Hägge i ett hus, där han höll på att öva sina konster, slog herr Jöns honom med en kavel, så att 3 revben brusto och han erhöll flera sår i huvudet och på kroppen. Ett par månader därefter dog Hägge. 1630 blevo herr Jöns och hans kaplan överfallna av en vild sälle, som utgjorde en fasa för bygden. Inkommen i prästgården satte han 2 långa knivar mot bröstet på herr Jöns, som gråtande bad om förskoning, sägandes: "Vill du ej unna mig hemfrid för min person, så gör det för min nådige konungs skull, som hus och jord äger." Våldsverkaren ansågs hård för svärd och skott. (Västbo domb. 1605, 1630). P. kallas 1651 "en mycket ålderstigen man men levde ännu 10/12 1652.

Gift
med Ingrid Zachrisdotter, som levde 1665.

Barn:
- Bengt, rådman i Uppsala.
- Peter, inspektor i Stockholm,
- Maria, gift med kh. i Berg, Ericus Bergius.

11. Petrus Benedicti Toftenius, 1654-67. Bondson från Toftnäs i Bolmsö. Komm. i Gnosjö 1634(?). kh. här 1654, riksdagsman 1660.
I en (odaterad) supplik anhöll pastoratet att få honom till kh efter herr Jöns död. (Eckl. saml. RA). Drev påskdagen 1665 flera drängar från nattvardsbordet, emedan de ej ville skära håret av sig. (Västbo domb. d. å.). Död julafton 1667. Vid kyrkans restaurering 1911 anträffades under altargolvet hans gravsten i spillror. Bitarna hopfogades och sålunda återställd uppsattes stenen å sakristians östra vägg.

Gift
med Estrid, f vid julen 1667.

Barn
- Anna, gift med komm. i Gnosjö Johannes Petri.
- Tre döttrar, till namnet okända, gifta med komm. i Skärstad Sveno Bolmerus, korpralen Anders Knutsson i Nässja och Nils Andersson i Lanna

12. Jonas Jonæ Grennensis, 1668-89. Född i Gränna 1622, son till kh. Jonas Jonas och Karin Joensdotter Höök Skol. i Visingsö 1636, stud. i Uppsala 1638, prv. i Skara, komm. och konrektor på Visingsö 1649?, komm. i Skärstad 1653, kh. här (på rekommendation av Per Brahe) 1668, tilltr. 1669.
Anhöll 1686 om skattefrihet på grund av fattigdom och en stor barnskara. (Eckl. saml. RA). Kallade sig stundom Palmgren. Död 1689 (mellan 22/1 och 8/3).

Gift
1) med onämnd hustru, f 30/12 1686;
2) med Ursilia Christiansdotter Fischer, dotter till regementsfältskären Christian Fischer och omgift med komm. i Bosebo, Theodor Sva1ander

Barn:
- Gabriel, f. 1656.
- Petrus, f 1658.

13. Erland (Petri) Alsonius, 1690-1716. Född i Tävelsås den 22 mars 1643, son till frälsebefallningsmannen Per Svensson i Stenslanda och Margareta Angermannia. Skol. i Växjö 1655, stud. i Åbo 1666 och i Uppsala 1676, responderade på Växjö gymnasium s. å., komm. i Virestad 1680, gemen präst vid Kronobergs regemente 1681, regementspräst där 1689, kh. här 1690.
Hans predikan och uppbyggliga ämbetsgåvor lovordades av biskopen vid visitation 1715. Död den 16 april 1716.

Gift
1) i Väckelsång 14/2 1686 med Elisabet Pedersdotter, änka efter regementsprästen Bredda Komstadius;
2) i Bredaryd 24/8 1693 med frupigan på Eskilstorp Maria Jonsdotter Swahn, död 28/11 1732, 67 år.

Barn:
- Elisabet Catharina, f. 7/4 1690.
- Anna Elisabet, f. 1700, död ogift 12/3 1767.
- Märta Catharina, f. 1704, död ogift 20/6 1756.
- Axel, soldat, omtalas 1723.

14. Erich Wallin, 1717-19. Född i Myresjö 1670, son till kh. Ericus Gudmundi Wallinus och Christina Nilsdotter Osander. Stud. i Åbo 1690, prv. 21/7 1698, komm. i Torskinge 1699, kh. här 1717.
Nitisk präst och stor ordningsman. (Rgn). Under hans kh.-tid nedbrann och nybyggdes Gnosjö kyrka. Som komm. i Torskinge sökte han 1712 hos konungen Hjälmseryds pastorat (ansökan i Eckl. samL, RA). Sin lilla egendom lade han i ombyggande av Kulltorps prästgård. Död den 29 dec. 1719 och begraven den 20 juli 1720 av biskop David Lund.

Gift
1699 med Elsa Gummelia, f. 1665, död 17/9 1727, dotter till kh. i Forsheda Jonas Gummelius och änka efter dennes eftertr. Andreas Bolinus.

Barn:
- Anders, f. 19/2 1700, komm i Källeryd.
- Erik, f. 1702, kh. i Järstorp.
- Petrus, f. 14/8 1706, död 9/4 1707.
- Petrus, f. 26/4 1708, död 11/6 s. å.
- Stina, f. 1/2 1710, gift med komm. Lars Frondelius i Traheryd.

15. Johannes Limnelius, 1721-47. Född i Ödestugu den 2 juni 1679, son till komm. Nic. Limnelius och Annika Robergia. Skol. i Jönk. 1692, stud. i Uppsala 1703, kollega i Jönköping 1709, prv. 18/9 1713, kh. här 1721, tilltr. s. å. Död den 26 aug. 1747.

Gift
1) 27/6 1721 med Maria Bolin, f 24/8 1724, dotter till kh. i Forsheda Andreas Bolinus.
2) 28/12 1725 med Elisabet Aspelin, f. 22/11 1705, död 11/6 1740, dotter till kh. i Fryele Jonas Petri Aspelin.
3) med Elisabet Klintin, f. 1708, dotter till kh. i Björkö Joh. Klintin och omgift med eftertr.

Barn:
- Anna Maria, f. 23/8 1724.
- Stina Rebeeka, f. 31/12 1726
- Nils, f. 28/4 1728, död s. å.
- Nils, f. 23/5 1729, komm. i Agunnaryd.
- Jonas, f. 3/7 1730., död 29/4 1748.
- Anna Helena, f. 27/7 1732, död 30/6 1746.
- Petrus o Johannes, ff. 12/4 1734, döda S. å.
- Abraham, f. 30/4 1735, död 7/3 1746.
- Christina Rebecka, f. 26/7 1737, gift 13/1 1757 med kronolänsmannen Erik Gum
- Zacharias, f. 12/12 1738, sadelmakare.
- Anna Beata, f. 30/11 1745, död 27/3 1746.

16 Andreas Börsell, 1749-66. Född i Åseda den 22 sept. 1706, son till bonden Gumme Andersson i Börsås och Elisabet Månsdotter. Skol. i Växjö 1718, stud. i Lund 1731, disp. 1741 (de ambitu officiorum, p. I, pres. N. Stobæ II, pres. J. Wåhlin), magister s. å., prv. i Kalmar 29/7 1742, pastoralex. 1748, kh. här 1749. opponent på prästmötet 1763.
Då han 1746 tjänstgjorde i Hultsjö, skrev prosten Sam. Rogberg till domkapitlet om honom: "Han är en stilla, beskedlig och gudfruktig prästman men mycket sjuklig, har ansats av mjältsjuka mycket starkt är dessutom mycket fattig och har ingen hjälp av anhöriga. Han är i verket en rättsinnad och välmenande lärare, som har mycken ömhet om Guds ära och dess församlings uppbyggelse såvida dess krafter och förmåga sig sträcka kunna." (VDA s. å. n:r 186). "Visade sig som en nitälskande man och lade sig isynnerhet vinning om barnens undervisning i kristendomskunskapen." (Fors) Död den 7 aug. 1766 och begraven i sakristian den 10 sept. s. å.

Gift
9/5 1719 med Elisabet Klintin. f. 1708, död i Älmeboda 30/6 1800, änka efter företr.

Barn:
- Elisabet Catharina, f. 4/4 1750, gift med komm. i Älmeboda Joh. Nylander.

17. Hans Svanström, 1768-83. Född i Ås den 11 dec. 1721. son till frälseinspektoren på Svanaholm Adolf Svanström och Maria Leander. Skol. i Växjö 1734. stud. i Lund 1743, prv. 8/2 1746. disp. 1747 (de argumento demonstrativo morali, pres. J. Nelander), magister 1748, komm. i Kållerstad 1753, respondent vid prästmötet 1763, kh. här 1768, prost 1778. predikant vid prästmötet 1780.
"Hade god hälsa och goda krafter, ett muntert sinne, ett vänfast hjärta, goda ämbetsgåvor och utmärkt lust att göra väl." (Lag. saml.). Ägde god kunskap i juridiken, som lär intresserat honom mer än teologien. Såg bra ut, var kort och fetlagd. Var en förmögen man och ägde Aggarp med flera frälsehemman. (Rgn). Död av slag den 10 maj 1783.

Gift
19/10 1765 med Helena Margareta Fagræa f. 28/8 4727, död 1813, dotter till kh. i Vittarvd Joh. Fagræus.

Barn:
- Rebecka Maria, f. 16/9 1766, gift med eftertr.

18. Zacharias Lund, 1783-87. Född i Fröderyd den 8 maj 1750, son till rusthållaren Jonas Zachariasson och Stina Jacobsdotter. Skol. i Växjö 1701. stud. i Lund 1772, disp. 1774 (de medio reconciliationis ratione impervio, pres. P. Munck) och 1778 (canones generaliores ad institutionem ju ventutis observandi. pres. C. Trozelius), prv. 27/11 1775, magister 1778, pastoralex. 1781, kh. här 1783, tilltr. 1784.
En samvetsgrann pastor och i sitt enskilda liv synnerligen sparsam, lång till växten, mager och mycket sjuklig. (Rgn). Dog (under sin middagssömn) den 18 april 1787.

Gift
15/3 1785 med Rebecka Maria Svanström, f. 46/9 1766, död 26/4 1833, dotter till företr.

Barn:
- Margareta. f. 20/12 1785, död 7/1 1858. gift 25/3 4841 med v. häradshövdingen Nils Peter Lagerbielke
- Hans Zacharias, f. 26/7 1787, stadsnotarie i Ulricehamn, död 1844.

19. Jonas Nylander 1787-89. Född i Barnarp den 9 mars 1733, son till sederm. kh. i Åker Magnus Nylander och Ulrica Lohm. Skol. i Jönk. 1747, stud. i Lund (utanför nation) 1754. disp. 1758 (de metamorphosi figurarum geometri carum. pres. S. Lemchen) och 1701 (de proprietatibus ædificiorum, pres. L. Liedbeck). prv. 1702. magister 1763, komm. i Kävsjö 1767. kh. här 1787. tilltr. "1788. En redlig präst." Död den 5 juli 1789.

Gift
i Ölmestad 8/12 1767 med Ulrica Tollesson, f. 9/11 1742. död 7/10 1791, dotter till komm. på Visingsö Nils Tollesson.

Barn:
- Magnus, f. 14/1 1772.
- Nils. f. 6/10. 1776. präst i Kalmar stift 1803, död i Kastlösa 19/4 1805.
- Sven, f. 4779, död s å.
- Sven, f. 5/3 4781, kronolänsman i Gräsgård, Öland (mottog där 1804 de landsflyktiga Bourbonerna, varom se Sjöström: Smålands nation, s. 227 f.).

20. Samuel Johan Svalander, 1790. Född i Byarum den 6 maj 1737 (22/5 1742. Sj.), son till komm. i Byarum Jonas Modahl och Catharina Hillingh. Modern gifte om sig med komm. i Byarum Johannes Svalander, efter vilken S. tog sitt namn. Stud. i Lund 1759, magister i Greifswald 1761. prv. 25/10 1762, pastoralex. 1773, komm. i Byarum 1779, kh. här 1790, tilltr. ej.
"Uti sitt umgänge var han munter och glad, rådig och försiktig, uppriktig, vänlig, from, välgörande och godhjärtad. Han var därjämte en oförtruten rådgivare, en trofast man och pålitlig vän, vilka egenskaper gjorde honom allmänt högaktad, älskad och saknad. - Efter hans egen utsago omtalas den sällsamheten, att då han kort före sin död reste förbi Byarums kyrka, tycktes han sig möta en likprocession. Liket bars av präster. Han omtalade själv denna händelse för greve v. Seth på Bratteborg med tillägg, att den vore ett säkert tecken till hans snara död, vilket ock slog in." (Lag. saml.). Död i Byarum (före tillträdet hit) den 24 mars 1790.

Gift
26/2 1766 med Margareta Christina Kexera, f 18/10 1733, dotter till kh. i Vrigstad Petrus Kexera.

Barn:
Petrus, f. 30/10 1766. kh. i Sjösås
- Johannes, f. 17/5 1768. komm. i Ödestugu.
- Christian. f. 4/6 1770. borgmästare i Vimmerby döed 14/2 1835.
- Jonas, f. 30/4 1773, häradshövding i Västergötland. död i Jönköping 4/11 1844.
- Carl Gustaf. f. 1771. bokbindare i Stockholm
- Carl Edvard, f. 6/4 1778, Rådman o. spansk v. konsul i Göteborg. död 28/3 1850.

2l. Anders Broman, 1790-1800. Född på Ry bruk i Torup, Hallands län, den 9 sept. 1745, son till Johannes Broman. Uppfostrades på Nissaryds gästgivaregård i Långaryd. Stud. i Lund 1764, disp. 1766 (de pictura litterarum svethica rum genuina, pres. L. Laurel) och 1768 (de distractione, samme preses), magister (grafist och ultimus) s. å., prv. i Karlstad 21/2 1772, komm. i Järstorp 1777, kh. här 1790, respondent vid prästmötet 1798. Installerades här 10/8 1794 av biskop Wallquist, som samtidigt höll visitation.
I protokollet fick B. vitsordet, att han använt noggrann, laglig och berömlig omsorg i hela pastoratets ämbetsförrättning", varför biskopen fann sig föranlåten "att förklara sin egen aktning och vänskap för en ämbetsbroder av så mycken skicklighet och ordentlighet med bifogad önskan av Guds nåd och välsignelse". I sin resejournal har Wallquist antecknat: "Prästgården var artigt byggd och prästehuset gott." Vid visitationen beslöts kyrkans utvidgande på östra gaveln och uppförande av sakristia. B. dog den 3 jan. 1800.

Gift
1780 med Sara Margareta Boreen, f. 12/1 1755, död 23/12 1827 på Näsbyholm, Västergötland

Barn:
- Erik Johan, f. 10/10 1781, komm. i Tverred, Gbgs st. död 15/10 1829.
- Hedvig Rebecka, f. 10/1 1783, död ogift i Ulricehamn 18/11 1861.
- Sven Magnus, f. 24/10 1785,död 25/3 1786.
- Christina Margareta, f 6/1 1787, död 16/1 s. å.
- Anders Jakob, f. 4/4 1788, kh. i Skärkind, Link. st., död 8/2 1878
- Anna Maria, f. 28/6 1790, död ogift.
- Christina Margareta, f. 3/9 1792, död ogift.
- Sven Magnus, f. 28/7 1794, bagare.
- Adolf Johan, f. 20/4 1798, kh. i Otterstad, Skara st. död 11/4 1871.
- Barnen reste 1829 en på kyrkogården befintlig gravsten över föräldrarna.



22. Abraham Almén, 1800-26. Född i Käfleryd den 3 jan. 1762, son till kh. i Åsenhöga Abraham Almén och Maria Wallin. Stud. i Lund 1779, disp. 1781 (specimen lexici erudi torum scanensiurn, p. XIX, pres. G. Sommelius) och 1782 (de vera lectione vocis xvgiov, Rom. XII: 14, samme preses), magister 1787, prv. 4/10 1783. komm. i Kävsjö 1788, pastoralex. 1794, kh. här 1800, prost 1817.
Lever i folkminnet såsom den där höll god ordning i pastoratet. Hans svärson och efterträdare säger om honom: "Han var en ordentlig och redig man, glad, gästfri, rådig, icke stor och av ett gott utseende. Glömmes icke av alla som kände hans goda och oförfalskade sinnelag. (RGN) Död den 2 aug. 1826

Gift
i Åsenhöga 16/11 1790 med Clara Carolina Erasmie, f. 22/3 1762, död 13/1 1826, dotter till brukspatronen Carl Gustaf Erasmie och Maria Juliana Flack.

Barn:
- Maria Juliana, f. 20/4 1793, död ogift 24/6 1825.
- Clara Johanna f. 5/3 1795, gift med eftertr.
- Abraham, f. 21/3 1797, komm. i Gnosjö.
- Elisabet Catharina, f. 23/6 1799, gift med landskamreren Joh. Martin Seth.
- Charlotta, f. 27/6 1801, gift med fanj. Adam Magnus Seth.
- Andrietta Fredrika, f. 11/1 1807, gift med landsfiskalen C. G. Holm.

Tryckt skrift: Theses miscellaneæ för pastoralexamen. Växjö 1794.


N. Hagelberg

23. Nils Hagelberg, 1827-57. Född i Reftele den 28 maj 1777, son till kh.Bengt Hagelberg och Judit Unnéra. Skol. i Jönköping 1791. stud. i Lund 1797, prv. 24/6 1801, komm. i Gnosjö 1816, tilltr. 1/1 1817, pastoralex. 1825, kh. här 1827, tilltr. 1829, prost 1837. "En gladlynt och fridsälskande man samt hjärtlig predikant." (Rgn). Hade vid sin död i pastoratet hållit 2821 predikningar Bildade 1840 en nykterhetsförening med 134 ledamöter. God jordbrukare. Om hemmet se H. Pleijel och V. Bexell: Från Smålands och ölands gamla prästhem, Lund 1925, s. 102 ff. H:s porträtt i olja äges (1931) av kh. i Hemmesjö B. Danielsson. Död den 14 febr. 1857.

Gift
27/5 1817 med Clara Johanna Almén, f. 5/3 1795, död 1870, dotter till företr.

Barn:
- Bengt Abraham, f. 16/10 1818, död 1/1 1819.
- Bengt, f. 30/12 1819, död 2.2/1 1820.
- Bengt Abraham Viktor, f. 3/1 1821, död 24/2 1831.
- Judit Carolina Andrietta, f. 26/9 1822, gift 1848 med kronalänsmannen Carl Magnus Orre.
- Anders Gustaf, f. 27/4 1824, död 11/5 s.å.
- Clara Benedicta Maria, f. 6/3 1826, gift med kh. Pehr Daniels son i Rydaholm.
- Anders Guslaf, f. 20/12 1827, död 14/4 1829.
- Johan Victor Alfred Salomon, f. 15/5 1831, bruksförvaltare, död 15/9 1905
- Sara Elisabet, f. 1/4 1835, död 28/6 1893, gift 14/11 1855 med ingeniören Gabriel Abraham Johan Seth.

Tryckt skrift: Teser för pastoralexamen. Växjö 1825.



A. Johansson Almén,



24. Abraham  Johansson Almén, 1857-77. Född i Åsenhöga den 18 jan. 1814, son till kh. Johannes Almén och Christiana Elisabet Angelin. Skol. i Jönköping 1826, stud. i Lund 1831 och i Uppsala 1835. dimissionsex. s. å.. prv. 1/5 1836 komm. i Dannäs 1845, tilltr. s. å.  pastoral- ex. 1857. kh. här s. å., tilltr. 1858. Död: den 10 sept. 1877.

A. erhöll sitt första missiv hos sin gamle, blinde fader, hos vilken han förblev, tills han 1845 tillträdde ordinarie tjänst. Han ägde en ganska god begåvning, var väl utrustad för ämbetets yttre betingelser och vann stort folktycke, ehuru han i sina predikningar övade väl mycket bombastiskt frasmakeri. Innehållet var dock gott och utförandet känsligt. Hans praktiska duglighet och företagsamhet erkändes allmänt. I Dannäs inköpte och bebodde han egen gård, det vid Bolmen vackert belägna Stora Gavlö. Prästgården i Kulltorp nybyggdes på ny plats under hans ledning. Han förde där ett gästfritt hus och var i umgänget lekfull och skämtsam. Skämtet skred dock lätt in på det frivolas område, och hans liv lämnade ifråga om sedligt allvar åtskilligt övrigt att önska. Hans dödssjukdom var mycket långvarig och plågsam men hälsosam för hans inre människa. "Här kommer aldrig en sådan präst mer till Kulltorp", yttrade man i församlingen under tårar vid underrättelsen om den folklige mannens frånfälle. (H. S. Östberg: Likpredikan vid kh. Abraham Johansson Alméns jordfästning. Sthlm 1877: skriftl. meddel.).

Gift
14/7 1842 med Andriette Ulrica Roos, f. 29/12 1817, död i Värnamo 1887. dotter till förste expeditionssekreteraren Petrus Roos och Garolina Lovisa Svanbolm.

Barn:
- Christiana Elisabet Carol Paulina. f. 27/6 1843. död ung.
- Maria Petronella Andrietta Olivia, f. 28/5 1844. död 1868.
- Johanna Matilda Emilia. f. 13/10 1845, död s. å.
- Eva Johanna. f. 24/12 1849, död 1896.
- Carolina Christina Elisabet, f. 27/4 1851, död ung
- Johannes Paulus Petrus Samuel, f. 6/4 1852, revisor i Stockholms stads brandförsäkringsverk, död 1898.
- Paulina Christina, f. 6/6 1853. död 14/2 1858.
- Alma Matilda, f. 7/12 1854, gift med kh. i Svartorp Svening Henriks.
- Anders Johan, f. 18/12 1856, dööd 26/2 1857.
- Oskar Vilhelm Ludviq Fransisco, f. 21/2 1858, fängelsedirektör i Göteborg, död 1921.
Tryckt skrift:
Teser för pastoralexamen. Växjö 1849.
 

G. Colliander


25. Gustaf Colliander, 1878-98. Född den 25 okt. 1831, son till kh. i Johan Erland Colliander och Johanna Christina Sellman. Skol. i Växjö 1845. stud. i Uppsala 1855, prv. 3/10 1857. komm. i S. Solberga 1866, tilltr. s. å., kh. här 1878, tilltr. 1880.
Välvillig och samvetsgrann gick C. sin väg stilla fram. Hans predikningar voro väl genomtänkta och texttrogna. Gärna gjorde han besök i hemmen, och när det gällde sockenbud var han ej sen att komma. Expeditionen skötte han med stor punktlighet. Han hade en inåtvänd läggning och älskade en samheten. Sina känslor och erfarenheter lade han ej gärna i dagen, men den, som kom honom nära, fann ett rikt deltagan de hjärta. Trots sjuklighet skötte han sin tjänst in i det sista. (E. Stensson: Minnesord etc.. Växjö 1898). Ett par brev (1881, 1883) från C. rörande den frikyrkliga rörelsen i pastoratet finnas bland brev till biskop Andersson i Växjö sliftsbibliotek. Död den 25 april 1898.

Gift
17/10 1867 med Maria Carolina Elisabet af Petersens, f. i Ljungarum 7/9 1840 död i Jönköping 10/10 1916, dotter till överstelöjtnanten L. G. af Petersens och Garolina Amalia Odencrantz.

Barn:
- Cordula Ester Maria, f. 9/5 1869, gift med kronolänsmannen Carl Emil Strandberg i Forsheda, änka 1912,
- Ruth Amalia Christina. f. 11/11 1872, gift med kh. i Grenna Nils Edvard Stensson.
- Gustaf Emanuel, f. 26/8 1876. major vid Livregementets grenadierer.
- Johan Gunnar Esaias, f.3/12 1878. kh. i Färlöv. Lunds stift.
- Bror Josna, f. 11/3 1881. disponent vid Färjenäs aktiebolag, Göteborg.
- Syster Gerda Elisabet, f. 27/9 1882. slöjdlärarinna i Jönköping.

26. Gustaf Fredrik Ekström, 1898- 1908. se kh. i Vittaryd (Berga).


M. L. F. Bergdahl

27. Mårten Ludvig Ferdinand Bergdahl, 1908 - Född i Lekaryd den 4 nov. 1861  son till kh Mårten Daniel Bergdahl och Henrietta Rebecka Lovisa Hyllengren. Mogh.ex. i Växjö 1881. stud. i Lund s. å teol, fil, ex. 1887. stud. i Uppsala 1889, teor. teol. ex. 1891. prakt. teol. ex. 1892, prv 6/6  s.å. komm. i Svenarum 1893, tilltr. 1895, kh. här 1908. tilltr. 1909.

Gift
10/8 1899 med Signe Karolina Hultman, f. Borgholm 17/2 1871, dotter till rektorn Hjalmar Frithiof Hultman och Sophia Charlotta Råberg

Barn:
- Daniel f 29/5 1900, död 18/7 1907.
- Bernt Ludvig. f. 6/2 1903, fil. kand.
- Sven Ludvig, f. 27/11 1903, folkskollärare.
- Olof Ludvig Tore, f. 11/1 1906, teol. studerande. - Hjalmar f o död 22/4 1910.
- Torsten Ragnar Ludvig. f. 12/2 1914, stud.
     

   


               
Gnosjö


Gnosjö Kyrka
Komministrar. 1. Petrus Benedicti Toftenius, 1634 ?-54. Se kh. serien.

2. Johannes Petri Scarchonander, 1675-1703. Född i Åsenhöga, troligen i Skarköp. Prv. i Berga 19/3 1654, komm. i Källeryd s. å. och här 1675, tilltr. 1676. Källerydborna ville i början ej ha honom och hotade att låsa kyrkodörren, om han komme för att predika. Ehuru komm. i Källeryd bodde han tidvis inom Gnosjö socken, dels i Lidås och dels i Grimhult. Han synes då haft förordnande att predika även i Gnosjö och säges hava färdats till fots mellan kyrkorna. Rekommenderades 1704 av domkapitlet till intagning i Jönköpings hospital. (VDP 24/2 s. å.).


Gift
med Anna Toftenia. död 12/10 1723. 92 år, dotter till företr.

3. Erik Hyltenius, 1703- 33. Bondson från församlingen, född i Hyltan den 10 mars 1667 Skol. i Växjö 1685, stud. i Lund (utanför nation) 1696, prv. 5/12 1702. komm. här 1703. "En enfaldig karl både i lära och leverne", skriver prosten Agrell om honom. (VDA 1731: 319). Död den 12 maj 1733.


Gift
med Helena Svahn f. 1664, död 11/3 1751.
 Barn:
- Petrus, f. 22/11 l704. komm. här.
- Helena.
- Catharina.

4. Petrus Hyltenius, 1735-51. Son till företr. Stud. i Lund 1731, prv. 1733, komm. hör 1735. "En liten, föga ansedd man." (Rgn). Död den 1 febr. 1751.


Gift
6/6 1712 med Elin Jonsdotter. f. 1718, död 1805, dotter till bonden Jon Mårtensson i Marås och Karin Mickelsdotter samt omgift med bonden Erik i Rudö.
 Barn:
- Lisa, f. 1743, död 9/6 1833, gift med bonden Peter Andersson i Norra Sunnerbo.
- Erik, f. 17/4 1747, kh. i Vislanda.
- Ellen Cajsa, f. 3/4 1750.

5. Petrus Theorin, 1752 77. Se kh. i S. Hestra.


6. Sven Gudmund Holmberg, 1777-89. Född i Lemnhult 1738. bondson från Holma. Skol. i Växjö 1746. stud. i Lund 1755, prv. 24/3 1766, komm. 1777. "En grovt byggd man. supig och oordentlig och därför utan aktning, suspenderad till sin död för dryckenskap." (Rgn). Död ogift den 19 juli 1789.


7. Johannes Dyk, 1790-1803. Se komm. i Älmeboda.


8. Anders Håkan Almén, 1804-16. Se komm. i Våthult.


9. Nils Hagelberg 1816-27. Se kh.-serien.


il. Johan Erland Colliander, 1527-31. Se kh. i Åker.



A. Almén
   
11. Abraham Almén, 1832-69. Född i Kävsjö den 21 mars 1797, son till sederm. kh. i Kulltorp Abraham Almén och Clara Carolina Erasmie. Skol. i Växjö 1808, stud. i Lund 1817 och i Uppsala 1821, prv. 28/3 1822, komm. här 1832, tilltr. 1831 (lagligen men med domkapitlets tillstånd först 1835), pastoralex. 1835. Död i Värnamo den 29 juni 1869.
A. ville driva upp jordbruket på sitt lilla boställe. behövde därför pengar och slog sig på järnhandel. Han invecklades så i affärer med flera personer, vilkas rykte icke var det bästa, och råkade i konflikter med dessa. Samvetslöst och utan hänsyn till medlen stodo de efter hans argaste, anklagade honom för en massa brott och förföljde honom på alla möjliga sätt. Så krossade de nattetid hans fönster och fönsterbågar med klubbor, sköto in i hans rum o. s. v. Med sitt envisa och oböjliga sinne drog han sig icke undan och fick därför som präst alla emot sig. I flera år var han invecklad i rättegångar med några av sina sockenbor. 1843 tilltalades han för förfalskning men kunde enligt 1853 fallet utslag i brist på bevis icke sakfällas härför. Han dömdes emellertid till ansvar för ingrepp i kungl. maj:ts befallningshavandes ämbete, för svordom, slagsmål, vägfridsbrott, självpantning, sabbatsbrott, olagligt svedjande på bostället samt skogseffekters avyttrande från detsamma. För tvenne andra honom tillvitade brott blev han ställd på framtiden. Med anledning av detta utslag dömde domkapitlet honom 21/9 s. å. prästämbetet förlustig, vilken dom fastställdes av hovrätten 15/6 1851 men av kungl. maj : 15/2 1855 ändrades till ett års suspendering. Såsom ställd under framtiden förbjöds han 27/8 1856 av domkapitlet att förvalta sitt ämbete men erhöll dock rätt att erhålla en andel i komministerslönen. Denna räckte dock icke att bestrida vikariens avlöning: åtminstone skriver A :s svärfar J. Virgander 1845 att vice komministern begärt 24 tunnor spannmål, fastän den ordinarie lönen blott uppgick till 18. Själv betraktade sig A. som en martyr, vilket framgår både av hans skrivelser i domkapitlets arkiv (t. ex. akter 1847: 785) och av inskriften på baksidan av ett honom tillhörigt fotografi. Detta visar en gammal korpulent, grovt byggd man med skarpa, hårda drag och vassa ögon. På baksidan har han med egen hand skrivit: "Taget vid 70 års ålder av komminister Abr. Almén efter hans 21 års oskyldiga lidande och förföljelser av en ilskefull liga, som var sammanrotad av präster, domare, kronobetjäning och lagdömda brottslingar samt en galen åklagare. Hatas av egennyttan, tadlas av avunden, förföljas av agget är rätta kristnas lott och vanliga lön, vilket även varit Alméns lön. Ps. n:r 217 v. 9." De sista 45 åren av sin levnad bodde A. i Värnamo och försörjde sig med privatundervisning. (Vd: Rgn).

Gift
27/5 18 med Ingrid Margareta Virgander, f. 1813, död i Karlshamn 1/9 1863, dotter till kh. Jonas Virgander.
 Barn:
- Angelica Maria Julia Carolina, f. 15/2 1838.
- John Alexis Theodor, f. 18/4 1841, död s. å.

Tryckt skrift:
Teser för pastoralexamen. Växjö 1835.


C. M. Forslind

12. Carl Magnus Forslind, 1870-75. Född i Angeredshestra  Skara stift, den 15 aug. 1821, son till soldaten Magnus Flygt och Lena Nilsdotter. Stud. i Lund 1842 och i Uppsala 1814  prv. 12/3 1815. komm. här 1870, tillt. 1871. Var en intelligent man med gedigna kunskaper och framstående författareförmåga. Utarbetade goda predikningar och mycket läsvärda Uppsatser i kyrkliga frågor. Under sin första ämbetstid sågs han flitigare vid   spelbordet än vid arbetsbordet, och med den anstöt, som han härigenom gav sina åhörare, upphävde han själv till största delen den goda verkan av sina uppbyggliga föredrag från predikstolen. Under denna tid voro dessa dock icke utan all välsignelse. F:s sista ämbetstid blev emellertid bättre än den första. Fattigdom och sjukdom tillsamman med de trånga förhållanden, som han måste underkasta sig i en omgivning, där ingen förstod honom, nedtryckte hans sinne och gjorde honom dyster men bidrogo på samma gång till att fördjupa hans andliga liv. På grund av sina små utförsgåvor fick den begåvade mannen till sin död stanna vid det lilla sacellaniet. (MIn 1881.; Rgn). Död den 25 mars  1875.

Gift
i Byarum 23/5 1847 med Anna Carolina Sundberg, f. 22/11 1823, död Jönköping 8/9 1891, dotter till organisten Johan Sundberg.

Barn:
- Sven Georg, f. 4/10 1847, student, död som postkontorsbiträde i Gislaved.
- Magna Carolina, f. 19/8 1850, död ogift i Jönköping 24/12 1918.
- Jenny, f. 20/4 1853, gift med konstförvanten A. E. Warodell.
- Signe, f. 13/8 1858.
- Albert, f. 7/4 1862, död 17/10 1865.

13. Johan Peter Valdemar Hård af Segerstad, 1875-80. Se kh. i S. Sandsjö.


14. Gustaf Fredrik Ekström, 1880-85. Se kh. i Vittaryd (Berga).


15. Ivan Brutus Lundgren, 1886-93. Se kh. i Vrigstad.


16. Nils Edvard Stensson 1894-98. Se kh. i Gränna.


17. Frans Josef Georg Kroon, 1899-i903. Se kh. i Ekeberga.


18. Job Simneon Sandelius, 1904-10. Se kh. i Ljungby.


K.G. Bratt

19. Klas Gottfried Bratt, 1910-13. Född i Växjö den 1. nov. 1878, son till fabrikören Alfred Bratt och Hilda Charlotta Andéhn. Mogenh.-ex. i Växjö 1897, stud. i Uppsala s. å. teol. fil, ex. 1898, stud. i Lund 1904, teol. kand.-ex. 1907, prakt. teol. prov 1908, prv. 14/6 s.å. komm. här 1910, tilltr. s. å., på egen begäran avsked från tjänsten 31/12 1913, präst i andra dövstumdistriktet s. å. tilltr. 1/1 1914. sekreterare vid Växjö stifts missionsråd 1930.

Gift
9/9 1910 med Charlotta Maria Elisabet Hagelberg, f. 22/4 1877. dotter till kh. i Hovmantorp Sven Oscar Salomon Hagelberg. Adoptivbarn: Anna-Lisa, f. 26/5 1912.

 
Tryckta skrifter:
- Årliga "Julbälsningar" och tillfälliga broschyrer till de dövstumma. Växjö 1914-30.
- Från de dövstummas värld.
(Hernb.-kal. 1927).

Efter Bratts avflyttning vakanssattes tjänsten genom kungl. res. 30/1 1914 men tillsattes åter 1917 (kungl. res. 15/12 1916).

20 Nils Daniel Olsson, 1917-23. Se kh. i Bexheda.


21. Carl Ernst Theodor Freeman, 1924-27. Född i Göteborgs Haga den 10 sept. 1893, son till övningsläraren vid Göteborgs folkskoleseminarium Anton Ferdinand Freeman och Hedvig Amanda Lundin. Efter studier vid Göteborgs latinläroverk stud. vid Göteborgs högskola 1913 och i Uppsala 1917, fil. kand. s. å., teol. kand, och prakt. teol. prov 1920, prv. i Göteborg för Visby stift 19/12 s. å. kyrkoadjunkt i Visby 1921, predikant vid fattigvårdsinrättningen och vid kronohäktet s. å. vid Gotlands sjukhem 1922, komm. här 1924, tilltr. s. å., infödingsrätt i Göteborgs stift 1926, kyrkoadjunkt i Partille 1927.


Gift
12/7 1921 med Svea Margareta Håkansson, i Göteborgs Masthuggsförs. 18/3 1896, dotter till fastighetsägaren Gustaf Olof Håkansson och Hanna Kristina Bergström.
 Barn:
- Lars Theodor, f. 16/6 1922
- Ernst Staffan, f. 3/7 1925.
- Karin Margareta, f. 16/2 1930.

J.A.Hjärtstam

22. Johannes August Hjärtstam, 1928-. Född i Hjärtlanda den 8 maj 1889, son till skräddaren August Karlsson och Kristina Johansdotter. Efter studier vid Marianelunds praktiska skola stud-ex. i Vänesborg 1912. stud. i Lund s. å., fil. kand.-ex. 1917. fil. ämbetsex. 1918. provår vid h. latinjärov. å Norrmalm 1 Stockholm 1919, vik. adj. och extralärare 1920-28, teol. kand.-ex. och prakt. teol. prov i Lund sist. år, prv. där för Växjö stift 20/5 s. å. komm. här s. å., tilltr. 1/11 s. å.

Gift
15/6 1926 med Birgitta Margareta Holmkvist, f. i Fröderyd 3/7 1897, dotter till kantorn och folkskolläraren Johan Peter Holmkvist och Magdalena Andersson.

Tillbaks  
Till startsidan