2. Gudmund, 1393 Kallas prost i Västbo, då han 8/9 d. å. i Reftele beseglade ett brev, och var sannolikt kh. här. (Wallmark: Handl. ur v. Engeströms bibl.bih. s. 18).

5. Lambricht Pethersson 1442 Sigillvittne 28/6 d. å. (RA)

6. Nils, 1496-1506 Nämnes som godeman i Jönköpings stads tänkebok förtun. år (Meddel. fr. Norra Smålands Fornminnesförening II, s. 86) och som sigillvittne 1/1 sistn. år. (UUB).

7. Bero Olai, 1524 Erhöll 26/12 d. å. fullmakt å Reftele med annexan Anderstorp. (Brasks kop.-b., RA).

10. Sveno Petri, 1577-94 Undertecknade allmogens i Reftele besvärsskrift 7/7 förstn. år. (Allmogens besvär, RA). Företrädaren levde ännu, troligen in i 1590-talet, varför P. kanske blott var v. pastor. Underskrev Uppsala mötes beslut 1593 och var riksdagsman 1594. Uppgives ha besovit sin svägerska, för vilket brott han skall ha avlivats vid Brödrahalla, Västbo förra tingsställe, beläget i denna församling. Ännu i början av 1700-talet växte på hans grav vid Brödrahalla ett stort eneträd, som den vidskepliga allmogen ansåg äga stor märkvärdighet. (Arch. Smol.).

11. Arvid Jonæ (Rimmius) , 1597-1610 Förut krigspräst. Köpte 1608 (1609?) en gård Sprötteboda för 8 rdlr, ett kappekläde och en 4 lods sked. (Rgn). Död troligen 1611

12. Haquinus Petri Refftelius, 1612-26. Lär av våda ha ihjälskjutit sin hustru. Från hans tid berättar Västbo dombok följande:
Två änkor i Anderstorp bodde tillsamman i en liten stuga. Den ena änkan hade en son, den andra en dotter. Enär båda kvinnorna voro fattiga, ville de gifta ihop sina barn, så att gossen skulle gå fri från utskrivning och hålla dem med ved och värme. Kaplanen i socknen herr Sven vägrade giftermål emedan barnen voro för unga. Änkorna besökte då sin kyrkoherde, herr Håkan, vilken för deras trägna begäran och beklagliga tillstånd samtyckte till giftermålet och tillskrev herr Sven, att han skulle viga de unga. Då detta skedde, var gossen på sitt fjortonde år. Saken kom 1627 inför rätta, herr Håkan var då död och kaplanen, som var ung och nyss ordinerad, frisvarade sin handling med sin kyrkoherdes sedel.

13. Ericus Gislonis Spinerus, 1627- 71. Broder till kh. i Hultsjö Sven Spinerus. Stud. i Uppsala. disp. där 1625 (de philosophiæ natura & sobrio in s. s. theologia. pres. M. Gestrinius). magister (ultimus 1626.) lärare i Växjö s. å. ( ? ) kh. här 1627. häradsprost 1634 (?) riksdagsman 1650. S. erhöll 11 röster vid biskopsvalet 1651.
I ett bevis, utfärdat av häradsrätten 22/5 1652 och intygande prästgårdens ringa villkor och kyrkoherdens tunga gästning i danska fejden 1643-45 heter det, att S. då han reste omkring i häradet och styrkte allmogen att vara överheten trogen. 1655 anhöll han hos regeringen om skattefrihet; han säger sig ha många barn, som han hållit i skola och vid akademien. (Eckl. saml. RA) Av kyrkan upptog han ett lån med pant av några böcker som vid visitation 1710 var så fördärvade av mögel att biskop Alstrin befallde skuldens avskrivnde. Ett. 7/8 1637 daterat brev Från S. till Axel Oxenstierna finnes i serien Svenska prästers skrivelser. R. A. Död 1671 (före okt. månad):

14 Johannes Benedicti Komstadius, 1672- 75. Son till kh. i Vrigstad Benedictus Petri. Skol. i Växjö, stud. i Uppsala 1653. disp. 1662 (de scripturæ sacræ canone. pre. J. Edenius och 1664 (de verecundia, pres. M. Brunnerus. och syloge qu æstinum miscellanearum, pres. C. Ravius.) prv. 1665 till huspredikant hos Georg Gyllenstierna. kh. här 1672. tilltr. 1671. Han anhöll 1672 om skattelindring. "efter prästgården är mycket illa faren och husen fördärvade och ägorna avsigkomne." (Prästeståndets besvär s. å RA. Hade särdeles nåd hos överheten För sin trohet under kriget. 1675. Död 1675 (före den 25 okt.).

15. Johannes Svenonis Flacherus., 1676 - 1728. Son till kh. i Nöbbele Sveno Matthiæ Flacherus. Stud. i Uppsala 1650, kh. här 1676. tilltr. 1678, disp. i Rostock s. å. (de peccato in Spiritum Sanctumi. pres. A. Varenius) prost över egen församling 1682. Preses vid prästmötet 1684. Kallas 1706 i en skivelse av prosten Comerus den redelige lille gubben M:r Johan i Refteled. Han synes ha uppnått en ålder av 90 år. 1724 skrev han egenhändigt till domkapittlet "Jag beklagar att nu på mitt 86 ålders år mina krafter evidenter försvagas till mål, minne och gång, jag måste nu bruka det 3:dje benet att flöttja mig, jag slår inga kaprioler mer, som jag förr varit färdig till. (VDA. s.å. n:r. 344). "Lade icke på så ansenligt bibliotek utan betjänte sig av sig av sin förfagenhet collegier och manuskripter" skriver mågen Formel efter hans död. (VDA 1729 n:r 382) Död l728 (mellan den 3 jan. och 19 feb.) och begraven den 23 maj s . å. med "anstänndig procession."

16. Johan Formel, 1729-39. Född 1673 i Kalvsvik, son till kronolänsmannen Peter Formell i Formetorp. Stud. i Lund 1699, magister i Greifswald 1708, respondent vid prästmötet 1725, kh. här 1729. Testamenterade sina böcker till Växjö gymnasium och all sin övriga egendom till Reftele kyrka och fattiga. Död i nov. 1739 och begraven i kyrkans kor den 7 dec. s. å. med likpredikan av biskop Humble.

17. Nils Sebelin, 1742-60. Född i Långasjö den 14 febr. 1692, son till bonden Erengisel Persson och Ingerd Nilsdotter i Sibbahult. Skol. i Växjö 1701, stud. i Uppsala 1712, prv. 10/5 1716, komm. i Kållerstad 1719, kh. här 1742. Tilltalades i domkapitlet 1724, emedan han "otidigt lupit och velat tränga sig in till Ås pastorat", ävensom för att han i samkväm varit orolig och ställt till slagsmål. Han förklarade sig oskyldig till den förra anklagelsen men då han också till den senare "med fräckhet neka ville och därhos visade någon otjänlig modighet uti sitt tal, förmantes han även till saktmodighet och med tillbörlig lydnad låta sig rätta." (VDP 20/11 s.å.) Ehuru han, enligt Wieselgren, "trätte sig till pastoratet", synes han ha varit en ordningsman beträffande expedition och kyrkotukt. Vid visitation 1746 anmälde pastor, att en studiosus funnes i församlingen, om vilken han ej var fullviss, huruvida det med honom sig rätteligen förhölle, enär han på åratal icke bevistat gudstjänsten. På biskopens fråga om denne person svarades av somliga, att han antagligen ej vore fullt vid sina sinnen, av andra åter förmenades, att han av skälig blygsel över sina kläder icke ville i publik samling sig infinna. Slutet blev, att kaptenen Elmström i Anderstorp lovade att taga sig an mannen och förmana honom till bättring. (Rgn). S. var vid sitt frånfälle den siste i Västbo, som bar skägg. Död, "mätt av processer och trätor", den 8 dec. 1760.

18. Petrus Elmström, 1765-67. Bondson från Urshult, född i Elmehult den 20 sept. 1703. Stud. i Lund 1723, komm. i Anderstorp 1736, pastoralex. 1748, kh. här 1765. Valet för anledde klagomål och process; en mängd handlingar härom finnas i Eckl. saml., RA. Rörande hans nit om gudstjänsten berättas, att han var söndag läste ett kapitel i bibeln, höll ottesång, katekismi och predikoförhör och predikade ändå stundom på 3:je timmen. Gudstjänsten började kl. 9 f. m. och slöt kl. 3 e. m. Vid visitationen 1737 anmälde en mot honom uppenbarligen fientligt stämd fänrik vid namn Wetter, att E. höll för långa predikningar. Pastoratsborna, av biskopen tillsporda, yttrade sig vänligt om sin komminister men kunde icke alldeles förneka det berättigade i den mot honom gjorda anmärkningen. E. förmanades av biskopen att i fråga om predikans längd strängt hålla sig till kyrkolagens föreskrift och församlingen att icke förtycka, att, då många förrättningar sammanföllo, tiden något utdroges. (Rgn). Död den 29 juni 1767.

19. Olof Unnerus, 1769-82. Född i Växjö den 7 aug. 1708, son till sederm. kh. i Gränna Anders Unnerus och Anna Cavallia. Skol. å Visingsö 1720, stud. i Lund 4727, disp. 1731 (rabbini don jischach abarbenelis in Jesaiæ proph. cap. 2 v. 2- 4 commentar, pres. H. Stridzberg), prv. 1735, kh. i Sandseryd och hospitalspredikant i Jönköping 1743, kh. här 1769. Hade en svag hälsa men nådde genom ett ordentligt levnadssätt en hög ålder. "Hans ögon vordo icke mörke och hans händer icke darrande." (Fors.). Porträtt i olja av U. och hans hustru ägas 1931 av fru Agda Bexell, Växjö. Död den 3 dec. 1782 och begraven med likpredikan av prosten D. Bexell.

20. Johannes Elmgren, 1783-94. Född i S. Hestra den 31 jan. 1740, son till kh. Sam. Elmgren och Martha Gatharina Ruda. Skol. i Växjö 1749, stud. i Uppsala 1759, disp. 1762 (do terminis botanicis opponentes ordinarii, pres. C. Linnæ) magister i Greifswald 1763, prv. i Strängnäs 20/12 1765, e. o. bataljonspredikant vid Kronobergs regemente s. å., pastorsadjunkt i Klara och lärare vid Therstediska skolan 1768, skvadronspredikant vid Smålands dragoner 1773, pastoralex. s.å. regementspastor 1776, kh. här 1783, tilltr. 1785, opponent vid prästmötet 1783. Död den 13 febr. 1794 och begraven den 12 mars s. å. med likpredikan av prosten Dan. Bexell.

E.. undergick prästexamen i Stockholm inför lektor Nils Alm och kyrkoherdarna David Ståhl i Värnamo och Nils Heurlin i Göteryd, vilka då vistades vid riksdagen. Enär han sedan 1761 varit informator för baronerna Fleetwood på Ånhammar i Södermanland och fortfarande skulle behålla denna kondition, fick han tillstånd att prästvigas i Strängnäs. I sin 1765 påbörjade minnesbok har han under anteckningen om sin prästvigning tillagt: "Gud give mig sin nåd att utföra mitt ämbete redeliga till Guds ära och hans hela församlings uppbyggd se !" 1770 blev han huspredikant hos friherrinnan Karin Flen på Ånhammar och biträdde även kyrkoherden i Gryt med predikohjälp. Två år senare fick han från auditoren vid Smålands regemente Johan Rogberg en uppmaning att möta kavalleriet vid Vänersborg, i vilket fall han vid nu inträffad vakans hade utsikt att bli befordrad till skvadronspredikant. Strängnäs konsistorium gav honom vitsord, att han i Gryt "förvärvat sig ortens lovord för uppbyggelige predikningar och goda ämbetsgåvor samt en prästman anständigt leverne", varför konsistorium ville lyckönska honom till befordran. Regementet fick emellertid order att marschera hem, och E. reste därför till Strömserum för att uppvakta regementschefen, frih. Carl Rappe. Han provpredikade för denne i Ålems kyrka 4 :de söndagen i advent och erhöll löfte om befattningen. Som regementspastor bodde E. på egen gård, Pilagården i Burseryd. Om året 1779 har han antecknat: "Detta år var från början till slut ett förföljelses, för smädelses och bedrövelses år. Herren är däröver en domare." Vid upprättande av förslag till Fröderyd och Hultsjö blev E. av domkapitlet "efter höggunstig plägsed" förbigången, varför han 1781 i sin minnesbok gör denna reflexion: "Det är svårt för den, som sitter borte i en vrå, att se vad ofta glimmar i ögonen för dem, som sitta vid bordet eller gavelfönstret, understödde av goda synglas." Under provresa till Vetlanda följande år förkylde E. sig så grundligt, att han med svårighet kunde predika, varför han vid valet blott bekom 6 röster. På förslaget till Reftele 1783 voro jämte honom upp förda Anders Rubin och Gudmund Undstedt. Om valet, vid vilket han erhöll röstmajoritet, säger han: "Härvid, som i all min levnad, fick jag röna Guds besynnerliga försyn och styrelse. Magister Rubin var utsedd till conservator domus Pastoris defuncti, varom en stor del i församlingen inlagt till V. Consistorio, och försummades icke något, som kunde tjäna till samma ändamål. Men Herrens hand styrde utgången." Då E. den 9 juli s. å. inför domkapitlet avlade sin ämbetsed, förordnades han till andre opponent vid prästmötet, som skulle hållas 9-11 sept. s. å. "Ehuru kort och inskränkt tiden var", skriver han. "så i anseende till den långa vägen som flerfaldiga mellankommande bekymmer och besvärligheter, avlopp dock, Gudi äran, allting väl, emot mångas förmodan." Preses var prosten Johannes Almquist på Visingsö. Den 83-årige biskopen var närvarande under hela disputationsakten men däremot ej vid mötets avslutning, som förrättades av domprost Rogberg. Vid året 1785, då E. tillträdde Reftele,har han antecknat: "Detta år beslöt jag, i Herrens namn, att Davids ord i Psalm 51: 14: Tröst mig igen med dine hjälp, och den frimodiga anden uppehålle mig, som så ofta varit mitt tänke- och tröstespråk under mina många bedrövelser, måtte bliva min liktext. Herre, Du allena, som vet, huru många och hurudana mina återstående år bliva, övergiv mig icke med din kraftiga tröst!"
I den inom församlingen bevarade traditionen sättes E. mycket högt. Han var en begåvad man, som vid sina reformer förenade kraft och pastoral visdom. Av Wieselgren karaktäriseras han som "lärd, av sällsynt kvickhet och kraft i sitt ämbete." Han hade intresse för allmogens upplysning och lät mot betalning till kyrkan bortlåna hennes böcker inom socknen. Enligt Wallquist var E. den siste i stiftet, som bar skägg; han anlade detta 3 år, innan han dog. Kort efter tillträdet begynte hans krafter avtaga, och vid 55 års ålder avled han hastigt av slag. (Joh. Elmgrens minnesanteckningar, manuskript, tillhörigt fru H. Friberg, Jönköping; Rgn; Montan: Minnen och brev av O. Wallquist).

21. Bengt Hagelberg, 1794-1818. Född i Mistelås den 30 juli 1743, son till komm. Nils Hagelberg och Christina Lång. Stud. i Lund 1762, disp. 1764 (om vetenskapernas tjänstverk vid handaslöjder) och 1766 (physico-ekonomisk beskrivning över Mistelås i Småland), magister s. å. prv. 31/3 1768, huspredikant hos riksrådet, greve G. von Seth 1770. komm. i Anderstorp 1776, kh. här 1794, tilltr. 1796, prost 1806, jubelmagister 1817. En kraftnatur, som höll sträng kyrkotukt. Han bevistade, säger Wieselgren, "allmogens högtider; höll därunder nöjet inom strängt uppdragna gränslinjer; sjöngo med dem psalmer, höll morgon- och aftonböner, korrigerade opassande ord av de unge isynnerhet. Sina barn fostrade han i stränghet och kunde även, sedan de blivit vuxna, giva dem allvarliga tillrättavisningar. De sista 14 åren var han blind men predikade likväl 17 gånger. Hans och hans hustrus porträtt i olja ägas (1931) av kh. i Hemmesjö B. Danielsson. H. avled den 19 april 1818.

22. Adolph Lindvall, 1818-43. Född i öjaby den 15 okt. 1780, son till 2:dre lantmätaren i Kronobergs län Nils Lindwall och Christina Catharina Hamnel. Stud. i Lund 1803, prv. 12/1 1806, konsistorieamanuens 1814, vik. konsistorie notarie 1846, pastoralex. s. å., kh. här 1818, tilltr. 1820, vik. häradsprost 1828- 29, prost 1830.
En välvillig och praktiskt dugande man. De av honom förda protokollen äro väl avfattade och omsorgsfullt nedskrivna. I Reftele stiftade han en förlikningskommitté till förekommande av rättegångar. Under hans tid (1837) byggdes Reftele kyrka, som invigdes av Tegnér 1839. Som predikant torde han någorlunda hava fyllt tidens anspråk. Sedan han en gång råkat glömma sitt koncept hemma, var klockaren en gång för alla ålagd att i sakristian fråga: "Har herr prosten sitt koncept med sig?" Hade ett gästfritt patriarkaliskt hus. (Es. Bexell). Plågades 1837 svårt av bråck och behandlades därför av en klok gumma från Västergötland, vilken fått sundhetskollegiets "patent" härtill. (Nordin t. Tegnér 24/10 s. å.). Död den 11 mars 1843.

23. Carl Magnus Nilsson, 1844-79. Född i Lenhovda den 28 mars 1796, son till hemmansägaren Nils Andersson och Ingrid Carlsdotter i Åhult. Stud. i Uppsala 1817, teol. ex. 1819, prv. 22/5 1820, pedagog i Vrigstad 1829, komm. i Aneboda 1837, tilltr. 1838, pastoralex. 1839, kh. här 1844, tilltr. 1846, prost 1856.
Var en munter, oförarglig och gästvänlig man, vars håg och begåvning mera lågo åt mekaniken än åt det prästerliga. Han var ock ganska förslagsrik i varjehanda. Folkskoleväsendet intresserade honom mycket, och om dess ordnande efter sitt sinne talade han gärna och med hänryckning. Var icke god att komma i delo med och svår att blidka, om han blivit retad. Han lämnade icke gärna sin predikstol åt ämbetsbröder och avvisade med ovilja främst som härom gjordes av församlingsbor, även då de förordade präster, allmänt kända såsom bekännelsetrogna. Under hans tid byggdes Anderstorps kyrka, som invigdes av biskop Hultman 1861. Till församlingens folkskola donerade han en summa penningar, varav räntan skulle utdelas till fattiga barn. Flera år före sin död fick han vid altaret ett svimningsanfall, varefter han icke vidare vågade tjänstgöra. (Es. Bexell). Död den 5 juni 1879.

24. Bengt Niclas Adolf Lindvall, 1879-95. Född här den 29 mars 1821, son till kh Adolph Lindvall och Sara Elisabeth Hagelberg Stud i Lund 1840 disp 1841 (apparatus ad historiam celsiani sectio secunda J XLVI, pres. H. Reuterdahl) och 1844 (conatuum theoriam linearum parallelarum stabiliendi præaelig;ecipuorum brevis recensio. p. IV, pres. C.J Hill) magister 1844, dimissionsex. i Uppsala 1845, prv. 16/11 s. å., pastoralex. 1855, komm. i Söraby 1856, tilltr. 1857, kh. här 1879, tilltr. 1881, LVO. Död den 8 okt. 1895 och begraven å Söraby kyrkogård.

Under sin komministerstid bodde L. på det naturskönt belägna Löpanäs, som han ägde tillsamman med sin svåger, komm. Karl Lindvall i Nottebäck. Här sysselsatte han sig med studier och sina barns undervisning. Han var en mångkunnig man, som följde med sin tids litteratur. Nästan allt, som utkom i bokmarknaden under hans Sörabytid, inköptes av honom och genomlästes. Han hade ock till sist ett bibliotek till många tusen kronors värde. Ehuru han vid tillträdet i Reftele redan var 60 år, skötte han pastoratet flera år utan biträde och arbetade mycket med nybyggnader, trägardsanläggning och i jordbrukets upphjälpande på det gamla fädernehemmet, som under hans ordnande hand reste sig ur sitt förfall. Hans svaga röst och en astmaartad åkomma gjorde, att han i den stora och tunga kyrkan hade svårt att bliva hörd vid utförandet av sina till innehållet goda och omsorgsfullt utarbetade predikningar. Som expeditionskarl synnerligen exemplarisk skrev han in i ålderdomen en säker och lättläst handstil. Han sysslade med meteorologiska studier och förde i detta ämne under många år dagliga anteckningar, för vilka han belönades med guldmedalj. Med gott huvud förenade han ett vinnande väsen och stor an språkslöshet, som måste göra honom avhållen, var han drog fram. (E.s. Bexell). Se även J. G. Hazéns Ord från predikstolen vid kyrkoherden m. m. B. N. A. Lindvalls jordfästning, Halmstad 1897, och en dikt av A. Elmbladh i Högtidsminnen och vardagsstycken, Växjö 1923.

Gift
27/5 1855 med Hedvig Maria Charlotta Lindvall, f. 22/1 1830, död i Söraby 1908, dotter till 2:dre lantmätaren Bengt Lindvall och Maria Margaretha Orre.

Barn:
- Johan Adolf Benedictus, f. 5/3 1856, bankkassör i Oskarshamn.
- Nils Anders Vilhelm, f. 1/3 1857, provinsialläkare.
- Gustaf Elis Theodor, f. 2/2 1858, lantbrukare.
- Karl Fredrik August, f. 18/7 1861, f s. tt.
- Maria Christina Elisabet, f. 11/3 1863.

Tryckta skrifter:
- Jesu egna ord, samlade och ordnade. övers, från tyskan. Jönköping 1849
- En syndares omvändelse till Gud. övers. Jönköping 1850.
- Jönköpings hushållningssällskaps handlingar jämte årsberättelser för 1848-52, tryckta i Jönköping i 849-52.
- Matrikel över ledamöterna i Jönköpings läns hushållningssällskap. Jönköping 1851.
- Smärre uppsatser i Jönköpings Tidning 1848-54.
- Bonde, var på din vakt! Folkskrift, övers, från tyskan. Jönköping 1850.
- Några varningsord till det svenska folket med anledning av det tilltagande sedefördärvet bland alla samhällsklasser. Folkskrift. Jönköping 1851; andra uppl. Jönköping s, å.
- Doktor M. Luthers kristliga lärdomar för var dag i året. Uval ur hans samlade skrifter. övers, från tyskan. Jönköping 1853; andra uppl. Jönköping 1860.
- Innanläsningstabeller för folkskolans översta klass. Jönköping 1854.

25. Knut Anders Sandström, 1896-1903. Se kh. i Hakarp

26. Carl Josef Gabriel Esaias BexelI, 1904-30. Född i Lidhult den 27 sept. 1855, son till sederm. kh. i Långaryd Josef Bexell och Maria Hansdotter. Mogenh. ex. i Halmstad 1875, stud. i Uppsala s. å. teor. och prakt. teol, ex. 1878, prv. 28/1 1879, komm. i Anderstorp 1882, tilltr. 1884, predikant vid prästmötet 1896, kh. här 1904, tilltr. s. å., LVO 1926. Död den 48 dec. 1930.